Svenberg, S. (2014). Perspektiv och målkonflikter inom hållbar stadsutveckling. (Mistra Urban Futures Report 2014: 3). Gothenburg: Mistra Urban Futures.
Staden och det urbana samhället är en mycket viktig nivå i strävan för utveckling och hållbarhet. Detta har många konstaterat och idéerna för vad som utgör en bra stad är otaliga. Likaså finns det för de flesta städer en lång rad visionsdokument och uppsatta mål som ska styra både politiken och det fortlöpande förvaltningsarbetet i en eller annan riktning. Många av dessa städers mål och visioner är orienterade mot någon typ av hållbarhetsperspektiv1. Vi verkar alltså inte lida brist på mål och visioner om hållbarhet. Frågan är vilken riktning vi i praktiken strävar efter och om de många olika målen står i konflikt med varandra.
Den urbana nivån eller staden i sig utgör inte ett hållbarhetsproblem, utan bär snarare på många möjligheter såsom att effektivt kunna distribuera energi, hitta gemensamma lösningar och minimera transportbehoven. För att minska samhällets klimatpåverkan framträder staden som en nyckel. Samtidigt kan en stad utvecklas i många riktningar och sett i ett konsumtionsperspektiv ser vi idag att de flesta städer ökar sin miljö- och klimatpåverkan. I denna mening är staden en form som fylls med olika innehåll. Vad detta innehåll skall vara är bland annat beroende på mål och värderingar som möter naturligt givna villkor och globala dynamiker.
Den här rapporten syftar till att undersöka ett antal perspektiv på stadsplanering som alla på något sätt är inriktade på hållbar utveckling men som sinsemellan skiljer sig åt. Jag kommer att jämföra perspektiven med varandra och diskutera dem i relation till klimatfrågan, för att slutligen presentera ett antal spänningsfält där konflikter mellan olika mål uppstår.
De perspektiv som presenteras i den här rapporten finns alla representerade i Göteborg och Västra Götalandsregionen, antingen som praktik eller nämnda i dokument, och urvalet är gjort med detta i åtanke. Syftet är dock inte att undersöka praktiska exempel från Göteborg utan att poängtera några av de spänningsfält som finns mellan perspektiven i stort. Arbetet är alltså inte inriktat på empiriska analyser eller en kartläggning av olika projekt. Dock används ett antal internationella och lokala exempel för att illustrera perspektiven.
