Rätt verktyg för jobbet? En översikt över verktyg för social hållbarhetsanalys i städer

I dagens arbete med stadsutveckling och social hållbarhet är det vanligt att olika former av ”verktyg” används, här definierade som praktiskt orienterade och mer eller mindre formaliserade och standardiserade modeller för att förstå städers bäring på social hållbarhet. Verktyg av dessa slag kan ha betydelse för vilka beslut som tas i stadsutvecklingsprojekt. Dock framstår många av de största verktygen inom området som så kallade ”svarta lådor”, vilket innebär att det kan vara svårt för användaren att förstå hur de är uppbyggda och varför. Som användare är det bara ”slutprodukten” som syns, medan det inte alltid är självklart vilken fördelarna och nackdelarna är med olika verktyg. Rapporten har därför tagits fram för att kunna fungera som en form av uppslagsverk som i första hand praktiker kan använda sig av vid val eller utvecklandet av verktyg. I rapporten har 28 verktyg placerats i följande fem kategorier: verktyg för sociala konsekvensanalyser, verktyg för stadslivs- och stadsrumsanalyser, verktyg för grönytefaktorer, verktyg för urbana designprinciper och verktyg för certifieringar. Dessutom har ett antal bredare verktygslådor bestående av flertalet olika verktyg inkluderats. I rapporten analyseras varje verktyg utifrån fyra aspekter: delar och form, kunskapsunderlag och anspråk på kausalitet, användbarhet och applicerbarhet samt sociala värden.

Rapporten avslutas med en sammanfattande och jämförande analys av samtliga verktyg. Analysen åskådliggör hur många av verktygen skiljer sig åt, vilket visar på vikten av att du som användare noggrant tänker igenom vilket verktyg som bäst uppfyller dina mål. Ett möjligt problem, och en central slutsats av rapporten, är att merparten av verktygen brister i transparens: det är oklart varför de har utformats som de har gjorts, vilka kunskapsunderlag de bygger på, hur olika sociala värden är definierade, när och av vem de är tänkta att användas och inte minst vet vi relativt lite om vilka potentiella effekter som verktygen har på faktiska stadsutvecklingsprocesser, då få av dem är utvärderade. Förhoppningen är därför att rapporten ska kunna vara till stöd för den som vill veta mer om olika sätt att utforma verktyg och vilka möjligheter och fallgropar som finns