Tillsammans för ny kunskap
Vad händer när människor som arbetar med komplexa urbana problem på daglig basis och forskare som belyser sådana utmaningar i sina doktorandstudier får studera tillsammans och lära av varandra? Alexandra Westin och Lisa Örberg är två som vet, tack vare Mistra Urban Futures öppna forskarskola.
Arbetar vanligtvis i skilda världar
Alexandra Westin, forskare på Chalmers och Lisa Örberg, projektledare på Trafikverket arbetar vanligtvis i skilda världar. Sedan hösten 2017 har de mötts två heldagar i månaden för föreläsningar och diskussioner genom en doktorandkurs för forskare och praktiker organiserad av Mistra Urban Futures öppna forskarskola. Stämningen som råder när vi träffas för att prata om vad kursen har betytt för dem präglas av lika stora delar entusiasm som nyfikenhet på varandra.
– Det har varit så roliga diskussioner om stora ämnen som jag annars inte har med mina kollegor på Chalmers, och som fått mig att öppna ögonen för saker jag tidigare aldrig reflekterat över, säger Alexandra. Lisa nickar medhållande och fyller i.
– Att vi kommer från så olika miljöer gör kanske att det inte finns någon konkurrens och att alla bara är nyfikna på varandra.
Lisa är kommunikatör i grunden men arbetar sedan flera år tillbaka med hållbara transporter på Trafikverket. Hon sökte sig till forskarskolan på eget initiativ för att utveckla sitt arbete och sin kunskap kring hållbarhetsfrågor. För Alexandra, vars doktorandtjänst på Chalmers tekniska högskola finansieras delvis av Mistra Urban Futures är kursen däremot obligatorisk. I sin forskning studerar Alexandra miljöpåverkan av konsumtion och hur kommuner kan uppnå sina miljömål bland annat genom förändrade inköpsprocesser. För att forskningen ska vara tillämpbar handlar en del av arbetet om att ta in synpunkter från praktiken.
Fler verktyg
– Rent praktiskt har jag fått många fler verktyg i lådan att använda och idéer på hur jag kan få med mig kommuner och andra organisationer och samla rätt folk på rätt plats, förklarar hon.
Ett centralt begrepp som formar både upplägg och innehåll på doktorandkursen är medskapande. Att samla forskare och praktiker i samma kurs är ett exempel i sig på en medskapande metodik. En stor del av kursen ägnas dessutom åt att deltagarna får studera, diskutera och utvärdera konkreta exempel från olika delar av världen där medskapande har använts både i forskningen och praktiken för att generera ny kunskap.
– Den uppfattning jag har fått är att medskapande handlar väldigt mycket om att ta tillvara på all den relevanta kunskap som finns hos berörda medaktörer, ibland där en minst anar det, förklarar Lisa.
Både Lisa och Alexandra uttrycker att de känner sig hoppfyllda och inspirerade av de många exempel som de har fått ta del av, där medskapande faktiskt redan används. Men de betonar också svårigheterna och utmaningarna som ligger i rådande strukturer, som också är synbara i deras egna organisationer. Lisa berättar att Trafikverket har kommit en bit på vägen bland annat genom att jobba med åtgärdsvalsstudier där de har dialoger med de som berörs av ett problem och tillsammans försöker komma fram till lösningsförslag.
– Vi har ganska högt i tak och är bra på att ta in synpunkter. Men vi har en bra bit kvar för att verkligen anamma ett medskapande synsätt. I praktiken är det många uppenbart bra lösningar till förändring som genereras som inte går att få till för att de faller mellan stolarna vad gäller ansvarsområden och för att finansieringsverktygen för genomförande saknas, förklarar hon.
Ett konkret exempel kan vara ett förslag om en ny cykelbana som behövs, som blir en kommunal angelägenhet för att den inte ligger vid en statlig väg, och där kommunen saknar pengar för den investeringen.
Tack vara kursen känner Lisa att hon har mer råg i ryggen för till att tillföra nya analyser och förslag till metoder och lösningar internt.
– Jag stövlar på rätt bra i ullstrumporna, men jag hade nog inte kunnat komma med så bra förslag om jag inte hade gått den här kursen, säger hon.
Nya infallsvinklar
Alexandra lyfter liknande utmaningar inom forskningen, bland annat kraven om att visa upp robusta data för att kunna publicera vetenskapliga artiklar.
– Det är inte alltid någons synpunkt kan räknas, vilket gör det till en utmaning att få in det i processen.
En förändring som Alexandra hoppas på är att transdisciplinär forskning börjar bli mer accepterat, även om det fortfarande inte är vanligt. Utmärkande för denna forskning är att också icke-akademiska aktörer involveras, exempelvis brukare.
– Det är det jag vill att min forskning ska handla om och det är där jag har vuxit och lärt mig mycket från kursen. Jag har så många idéer för min avhandling nu, som jag inte har reflekterat kring förut. säger hon.
Det råder inga tvivel om att Alexandra och Lisa är nöjda med kursen, men också att den är krävande. På frågan om det är något de saknat lyder det samstämmiga svaret: tid.
– Vi har väldigt mycket diskussioner på djupet, om ämnen som på ytan verkar väldigt enkla. Vi har aldrig tillräckligt med tid, säger Lisa.
– Ja, jag är helt slut efter de här dagarna, betonar Alexandra med ett leende.
FAKTA MISTRA URBABN FUTURES FORSKARSKOLA
Kursen Co-producing knowledge in transdisciplinary research – From practice to theory. består av två doktorandkursen på respektive 7,5 högskolepoäng och vänder sig till den som är doktorand samt till praktiker som arbetar med så kallade ”urban wicked problems” i sitt dagliga arbete.
Antagningen till höstens kurs är nu öppen, ansök senast 27 maj 2018. Läs mer
