En berättelse om vad som hände sen

Forskningsbaserat spel lyfter klimatfrågan i Göteborg

En forskningsrapport om klimat och konsumtionsberäkningar har både satt avtryck på Göteborgs stads klimatarbete och nått ut till regionens ungdomar genom spelet Future Happiness Challenge. Målet med spelet är just att barn och ungdomar ska få upp ögonen för klimatutmaningarna. 

Rapporten kommer från projektet Well-being In Sustainable Cities (WISE) som skett inom ramen för Mistra Urban Futures. Den har dels påverkat både den lokala och den regionala miljöstrategin, dels har den resulterat i Future Happiness Challenge som är ett digitalt spel om lycka och klimatpåverkan och riktar sig till elever på högstadiet och gymnasiet. 

Future Happiness Challenge går kort och gott ut på att bli så lycklig som möjligt samtidigt som man värnar om klimatet i största möjliga mån. Spelet är baserat på forskningsrapporten Klimatomställning Göteborg 2.0: Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar, som författades av Jörgen Larsson från Chalmers och Lisa Bolin, numera på RISE. Rapporten beskriver hur de tekniska framsteg och livsstilsförändringar som krävs för en önskad klimatomställning påverkar vårt välbefinnande. Det handlar även om vad i livet det är som egentligen ger oss lycka.

Forskningen når skolelever

Tack vare spelet når forskningen ut till skolelever och lärare på ett lättillgängligt sätt.
– Spelet är verklighetstroget. Man gör olika livsstilsval med sin karaktär. Ibland står man för minst utsläpp och blir lyckligast och ibland kan det vara tvärtom. Vi vill med spelet visa de klimatomställningar som vi behöver göra på individnivå för att minska utsläppen av växthusgaser samt visa hur de påverkar vårt välbefinnande, säger Jonas Franzén, som arbetar med utbildning på Göteborgsregionen. Han tycker att spelet är bra på det sätt att det lyfter klimatfrågan genom upplevelser.
– Det visar hur komplext det är med lycka och samtidigt vad man kan göra för att minska sina klimatutsläpp, säger han.

"Målet är att det ska användas som underlag i många skolor"

Hittills har över 850 elever testat spelet på workshops som GR Utbildning har hållit i. Ett 50-tal workshops har genomförts. En av dem ägde rum under Vetenskapsfestivalen i Göteborg i april 2018.
– Future Happiness Challenge har fått stor spridning. Spelet ligger i våra speldatabaser på Göteborgsregionen och finns i AppStore. Det är lättillgängligt och används av lärare och elever. Målet är att det ska användas som underlag i många skolor, säger Jonas Franzén.

Alex Parmar, Emmy Jansson, Isabella Edgren, Victor Müller från Ahlafors Fria Skola är några av de elever som testade spelet under Vetenskapsfestivalen. 
– Det var svårt, men roligt, säger de.I gruppdiskussionen, som gav eleverna lärdomar om miljön och saker att tänka på inför framtiden, efter att kvartetten och alla deras klasskamrater spelat spelet, visade det sig att den nivå av lycka och klimatutsläpp som eleverna kom upp i var olika.
– Det går att ha låga klimatutsläpp och ändå vara lycklig. Det som skapar verklig lycka i spelet, precis som i verkligheten, är saker som att hänga med vänner och skaffa partner; saker som har med relationer att göra, säger Jonas Franzén.

Resultatet relevant för kommunens klimatstrategi

I de västsvenska miljöstrategierna har forskningen om förhållandet mellan klimatpåverkan och livskvalitet också fått tydliga politiska effekter. Jörgen Larsson arbetar som forskarassistent på Chalmers och har haft en viktig roll som projektledare för WISE:s delprojekt Klimatomställning Göteborg: Potentialer och livskvalitetseffekter. Han vill lyfta fram det goda samarbetet mellan miljöförvaltningen på Göteborgs Stad och Chalmers. Enligt honom medförde det att resultatet blev mycket relevant för kommunens klimatstrategi.

– Resultatet visar klimatbelastningen från den genomsnittlige göteborgaren. Genom kommunikation av ”klimatpersonen” så har väldigt många tagit del av resultatet i form av vilka områden - främst mat, flyg och bil - som orsakar stora utsläpp, säger Jörgen Larsson.

Potential för förändring

Även Ulf Kamne, kommunalråd i Göteborg och tidigare ordförande i Byggnadsnämnden är nöjd med vad projektet åstadkom.
– Jag ser att det finns potential för förändring när välbefinnande finns med som aspekt. Välbefinnandet kommer att förändra attityder, säger han.
Vad kan ett större fokus på välbefinnande och klimatfrågan leda till?
– Motstånd som beror på ovilja att offra en livsstil, för något som uppfattas som sämre, minskar. Vilja att ställa om för att uppnå högre livskvalitet kan vara en ny drivkraft som ökar potentialen att nå framgång, säger Ulf Kamne.

"Göteborgs Stad blev pionjär i att ha konsumtionsbaserade klimatmål"

Jörgen Larsson pekar på direkta effekter som WISE och dess delprojekt har gett.
– Medverkande personer från miljöförvaltningen arbetade senare med kommunens klimatprogram och resultaten har påverkat dess utformning bland annat genom att Göteborgs Stad blev pionjär i att ha konsumtionsbaserade klimatmål (det vill säga klimatmål som rör svenskarnas utsläpp i och utanför Sveriges gränser), vid sidan av klimatmål baserade på det geografiska område som Göteborgs stad innebär, säger Jörgen Larsson.

Det har bland annat medfört att förvaltningar som arbetar med skolmat fokuserar på att minska köttkonsumtionen och att förvaltningar som arbetar med turism arbetar för att främja klimatsmarta transportmedelsval och att semestra på hemmaplan, så kallad ”hemester”.

Regionala satsningar

Jörgen Larsson anser att den regionala klimatstrategin påverkades av rapporter som producerats inom ramen för WISE.
– I den regionala klimatstrategin finns bland annat två prioriterade satsningar, som heter Mer grönt på tallriken och Klimatsmarta möten och semestrar, säger projektledaren.

Det senare har påverkat regionens turistorgan Turistrådet Västsverige, som arbetar aktivt med klimatfrågan. Regionen och Göteborg Stad samverkar nu bland annat med Göteborgs Universitet och Chalmers kring en ny satsning som lanserades den 30 maj 2018 och heter Klimatsmart Semester.
 

Projektfakta

Projekttitel: Well-being in Sustainable Cities
Projektperiod: Maj 2012 - december 2015
Parter: Chalmers, Göteborgs Stad, Trafikverket och Västra Götalandsregionen
Finansiärer: Mistra Urban Futures, Formas, Västra Götalandsregionen och Trafikverket