Det är mycket viktigt att staden har kulturen med sig
Göteborg ska växa med 150 000 nya bostäder och 80 000 nya arbetstillfällen fram till 2035. Det ökar kraven på alla stadens förvaltningar, även kulturförvaltningen som får en tydligare roll i det hållbara samhällsbygget, berättar kulturförvaltningens direktör Anna Rosengren i en intervju.
Göteborgs kulturprogram är ett av stadens viktigaste styrdokument i det kulturstrategiska arbetet. När Göteborg förändras krävs bra dokument för att staden ska nå sitt mål om att kunna skapa en attraktiv livsmiljö för göteborgarna. Som en konsekvens av stadens kulturprogram som klubbades redan 2013, gav kulturnämnden sin förvaltning i uppdrag att göra en handlingsplan. Med utgångspunkt från programmet har förvaltningen fått två uppdrag: Dels att ta fram ett verktyg, kulturkonsekvensanalys (KKA) och dels en kulturplaneringsstrategi som ska gälla för hela staden och som ska tydliggöra stadens karaktär och historia, skapa goda förutsättningar för en hållbar utveckling samt öka göteborgarens möjlighet till inflytande över den fysiska miljön
- Det är ju mycket viktigt att staden har kulturen med sig. Och för det behövs ju verktyg och strategier. Vårt uppdrag är att arbeta fram dessa och implementera det hos alla förvaltningar och nämnder som jobbar med stadsplaneringsfrågor, säger Anna Rosengren
Utökat uppdrag
Kulturnämndens ansvar har utökats under de senaste åren. Tidigare handlade uppdraget främst om drift av kulturinstitutioner, stöd till det fria kulturlivet samt bevakning av frågor inom kulturmiljö. Idag har det uppdraget utökats.
- Jag har sedan jag tillträdde arbetat aktivt för att stärka kulturens roll i stadsutvecklingsarbetet. Tidigare i år beslutade fullmäktige om kulturnämndens uppdrag och nämnden har numera ett utpekat ansvar i den strategiska stadsplaneringen genom att bidra i utvecklingen av kulturvärden. Nämnden har även i uppdrag att driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete, säger hon.
Kulturnämnden och förvaltningen kan genom det utökade uppdrag i högre grad jämföras med andra stadsutvecklande fackförvaltningar som Trafikkontoret som ansvarar för trafikfrågor och Fastighetskontoret som främst ser till mark, exploatering och fastighetsförvaltning för göteborgarnas räkning. Men Anna Rosengren jobbar också utifrån sin roll med att förankra kulturperspektiv i olika program och nämnder. Hon ansvarar för att slå vakt om stadens identitet i den höga utvecklingstakten och värdet av ett vitalt kulturliv när Göteborg ska utvecklas som destinationsmål. I samband med att Göteborgs stad tog fram ett jämlikhetsprogram som antogs av fullmäktige och skickades ut på remiss, blev det tydligt att kulturens roll inte var särskilt synlig, men genom dialoger med social resursnämnd hörsammades kulturförvaltningens synpunkter.
- Nu påtalar ju även Social resurs hur kulturen skär genom alla fokusområden och ett resultat av det är att förvaltningen sitter med i den yttersta samordningsgruppen som Michael Ivarsson, direktör för social resursförvaltning som leder stadens arbete med de här frågorna. Ska vi jobba med den socialt hållbara staden så måste ju kulturen vara en del av det arbetet, säger Anna Rosengren.
Omfördela befintliga resurser
En stor skillnad mellan kulturförvaltningen och de planerande förvaltningarna i Göteborgs Stad är att kulturförvaltningen inte har en investerande nämnd. Däremot har kommunfullmäktige beslutat om en färdplan för kulturinstitutionerna.
- Vi har fått igenom en om- och tillbyggnad av Sjöfartsmuseet/Akvariet. Vi arbetar för en omlokalisering av konsthallen och så har vi förstudien av Göteborgs konstmuseum. Vi pratar mycket om att kulturlivet måste ges en möjlighet att växa med staden och där fick vi i uppdrag att se över våra stödformer. Kan de se ut på ett annat sätt för att bättre passa i dagens samhälle?
Arbetet innebär att tänka nytt och omfördela befintliga resurser. Ett exempel är den nya stadsutvecklingsenheten på Stadsmuseet vars nya chef, Dennis Axelsson tillträdde i maj 2018. Enheten är en konvertering av den tidigare kulturmiljöenheten som ska kompletterats med fler kompetenser för att vara bättre rustade i det fortsatta arbetet med kulturplaneringsstrategin och KKA med dess kulturvärden. Förutom den självklara kategorin: Kulturmiljövärden, omfattas kulturkonsekvensanalysen av: Permanenta och tillfälliga strukturer för mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter, estetiska värden, skapande och medskapande kreativa verksamheter, näringar och aktiviteter samt identitetsskapande värden och symboler. Efter en inventering av ett område med utgångspunkt från KKAns värden ökar förståelsen om vilka styrkor, svagheter och möjligheter området har. Målkonflikter med andra intressen kan förändras när kulturens både nytta och nöje i det hållbara samhällsbygget, blir utpekad och tydligare motiverad. KKAn kan bidra till bättre underlag att fatta beslut ifrån. Men arbetet är i en uppstartsfas.
- Vi har inte resurser att täcka in alla KKA-värdena än och inte heller att vara på alla ställen i planeringen. Så vi får börja med att låta kulturnämnden peka ut vilka områden som är de viktigaste att bevaka utifrån alla perspektiv, säger Anna Rosengren.
Kulturplaneringsstrategi för alla
Förvaltningen är nu med i arbetet att ta fram en lokalförsörjningsplan för staden och under hösten kommer kulturplaneringsstrategin att gå ut på remiss. Handläggare arbetar just nu med att färdigställa text och innehåll. Kulturplaneringsstrategin ska gälla för alla förvaltningar och bolag, men kulturförvaltningen ansvarar för att implementera och förankra arbetet. Detta bedömer Anna Rosengren kommer att få effekt och drar en parallell till arbetet med enprocentsregeln.
- Sedan fullmäktige beslutade om hur staden ska arbeta med att använda en procent av byggkostnaden till konstgestaltningar, ser vi hur arbetets omfattning växer från år till år.
Den erfarenheten är bra att ta med i det fortsatta arbetet. För att få till en förändring är det viktigt att ha politiken med på tåget och det ser hoppfullt ut för kulturförvaltningens nya verktyg och strategi.
- Det finns en bred uppslutning för inventeringsverktyget KKA och kulturplaneringsstrategin i hela kulturnämnden, avslutar Anna Rosengren.
/Reportaget är skrivet av Ylva Berglund som arbetar med Culture hub, texten är även publicerad på Göteborgs stadsmuseums webbplats. Projekten Culture hub och Kultur och kulturarv har arbetat med framtagningen av verktyget Kulturkonsekvensanalys (KKA).