Abstract
Denna studie utvärderar hur väl samverkan mellan parterna i forsknings- och kunskapscentret Mistra Urban Futures plattform i Göteborg (GOLIP) fungerat och hur verksamheten och kunskapsutvecklingen inom centret har kommit till användning i parternas eget arbete för hållbar stadsutveckling. Den utvärderar också samhälleliga effekter av samverkan samt ger rekommendationer för det fortsatta arbetet i centrumbildningen Centre for Sustainable Urban Futures (Urban Futures). 16 intervjuer genomfördes med respondenter från partnerorganisationerna samt forskarskolan. Dessutom använde författarna ett urval av befintliga rapporter, utvärderingar och vetenskapliga artiklar med anknytning till Mistra Urban Futures verksamhet som underlag för slutsatser och rekommendationer.
Mötesplatsen GOLIP och de nätverk som bildats anses viktiga. GOLIP-samarbetet har bidragit till enskilda organisationers ökade förståelse för helheten samt bättre informerade samhällsplanerare och politiker, vilket i sin tur kan leda till mer välgrundade beslut. Metoder för samverkan har utvecklats och implementerats. Centret har haft en roll i utvecklingen av samskapande som synsätt och metod, i viss bemärkelse även i den större diskursen som exempelvis för utveckling av terminologier och uppfattningar om hållbar utveckling. Det anses dock ha varit svårt att nå ut brett, förankra och implementera resultaten och metodiken i partnerorganisationerna. Vidare påtalas spänningar mellan olika logiker, vilken grundar sig i stora skillnader vad gäller partnerorganisationernas förutsättningar (t.ex. tidshorisonter).
Inför det fortsatta arbetet i Urban Futures rekommenderar författarna att spänningar hanteras så att förståelse skapas över disciplinära, sektoriella och geografiska gränser och därmed bidrar till en mer effektiv och meningsfull samverkan. Spänningarna bör regelbundet lyftas fram och aktivt behandlas inom centret och i samverkan mellan partnerorganisationerna. En väl fungerande samverkan kräver också att samtliga parter tar ansvar för centrets utveckling och lägger in resurser i form av kunskap, tid och kompetens.
För centrets fortlevnad är en hög kapacitet att erhålla extern finansiering viktig att prioritera. Centret bör göra information om aktuella utlysningar tillgänglig och anta en samordnande och stödjande funktion vid ansökningar. Andra insatser som bör ges företräde är att arrangera seminarier och träffar, vilka även vänder sig till grupper som hittills inte medverkat eller som har funnit det svårt att få tillgång till information, exempelvis näringsliv och aktörer utanför Göteborg.
Centrets erfarenhet och upparbetade position inom transdisciplinär samverkan gör att författarna rekommenderar Urban Futures att ta en aktiv roll i processer för att skapa alternativa meriteringssystem inom akademin samt i utvecklingen av befintliga och nya utbildningar inom transdisciplinärt samskapande. Detta bör ske i nära samverkan med eller under ledning av Göteborgs Centrum för hållbar utveckling (GMV), som en gemensam funktion för Göteborgs universitet och Chalmers.