Hållbara urbana omställningar: En modell för att förstå framväxten av innovation i hållbar stadsutveckling

Städer står idag inför stora utmaningar med klimatförändringar, växande befolkning och ökad segregation. Innovation i stadsutveckling har uppmärksammats som ett sätt att möta och hantera de urbana utmaningarna och skapa ett hållbart samhälle. Däremot behöver det skapas bättre förståelse för innovation i hållbar stadsutveckling, hur de uppkommer, vilka aktörer som behöver involveras för att det ska ske och vad som får innovationssystemet att fungera.

För att möta behovet av att förstå innovation i stadsutveckling var syftet med examensarbetet att utveckla en modell som kan användas av personer som arbetar med stadsutvecklingsprojekt för att förstå hur innovationer i hållbar stadsutveckling skapas, vilka aktörer som bidrar till det och vad som får innovationssystemet att fungera. Behovet av att förstå innovationsprocessen för hållbar stadsutveckling har uppmärksammats av Mistra Urban Futures och Göteborgs Stad. Examensarbetet utfördes på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Göteborg på uppdrag av Mistra Urban Futures.

För att utveckla en modell genomfördes en litteraturstudie med fokus på hållbar stadsutveckling och ramverk för systemperspektiv på innovationer, samt intervjuer för att skapa en bättre bild av vad som behövs inom stadsutveckling för att skapa en hållbar stad. Litteraturstudien och intervjuerna genomfördes parallellt med utvecklandet av modellen för att ge utrymme för att anpassa och ändra modellen under arbetets gång.

Med hänsyn till att begreppen innovation och hållbar stadsutveckling inte tidigare integrerats på ett tydligt sätt behövde det definieras vad en hållbar stadsutvecklingsinnovation är. För att göra en sådan definition undersöktes begreppet hållbar utveckling och olika exempel på stadsutvecklingsprojekt för att identifiera vilken sorts innovation som kunde anses vara en stadsutvecklingsinnovation. Definitionen blev att en hållbar stadsutvecklingsinnovation är "en social innovation som kan bidra med en omställning till ett hållbart samhälle", vilket innefattar alla innovationer som har som uttryckt syfte att skapa ett samhälleligt värde och en omställning mot en hållbar stad. Genom bättre förståelse för vad en hållbar stadsutvecklingsinnovation är, kunde även förståelse fås för vilka aktörer som behöver involveras för att skapa innovationerna.

Resultatet av examensarbetet blev en modell med utgångspunkt i de teoretiska ramverken Transition management och Teknologiska innovationssystem, som dock anpassades för stadsutveckling. För att kartlägga aktörsgrupperna som behövdes för att skapa innovationer utnyttjandes teori kring quadruple helix samt resultat från intervjuer. För att verifiera användbarheten av den framtagna modellen testades den genom intervjuer och en workshop med personer från Göteborgs innovationsplattform, eftersom de visade intresse och klartecken för att använda den i sitt arbete för att utveckla Göteborg till en arena för test och demonstration.

Slutsatsen av arbetet var att modellen bidrar med en förståelse för innovationsprocessen i hållbar stadsutveckling, genom vilken innovationer skapas och sprids, samt vilka aktörsgrupper som behöver involveras för att skapa innovationerna och få innovationssystemet att fungera. Förutom att bidra med att stärka teori kring innovationssystem med fokus på sociala innovationer, hjälper den även personer som arbetar med stadsutvecklingsprojekt att strukturera sitt arbete och förstå varför olika aktörer behöver engageras för att skapa innovationer för en hållbar stad. Det största bidraget med examensarbetet kan dock anses vara att projektledningsgruppen för Göteborgs innovationsplattform har bestämt att de kommer utnyttja den framtagna modellen för sitt arbete med att göra Göteborg till en arena för test och demonstration samt skapa en hållbar stad. Hur modellen kommer anpassas för detta ändamål kan ses som framtida studier.