Nätverksträff om rektors och skolorganisationens roll i lärandet för hållbar utveckling
Vid senaste nätverksträffen i Lär-SUD (lärande för hållbar stadsutveckling i städer och regioner), diskuterades några nyckelfaktorer för hållbarhet inom gymnasieskolan. Några sådana är att skolan tar ett organisatoriskt helhetsansvar för frågorna samtidigt som lärarna får tid avsatt i sin tjänst för att planera hållbarhetsinslagen i utbildningen.
Anna Mogren är forskare vid Karlstads universitet och hon är även aktiv vid Universitets och högskolerådets verksamhet, Den Globala Skolan. I sin licentiat-avhandling har hon studerat gymnasieskolor i Sverige som ligger i framkant med hållbarhetsfrågorna. Hon berättade om hur viktig skolorganisationen är för att stödja skolornas möjlighet att arbeta brett med frågorna. Hennes forskning handlar om de organisatoriska förutsättningarna och betydelsen av ett tydligt ledarskap med hållbarhetsfokus. En viktig aspekt är att lärarna får tid i sin tjänst för att planera sina moment inom hållbarhetsfrågorna, liksom att de får möjlighet att arbeta i ämnesövergripande team. Detta förutsätter att rektor vågar lita på sin personal. En annan betydelsefull faktor är identitet och att skolan eller programmet har fått möjlighet att formulera en gemensam och konsekvent identitet kring hållbarhetsfrågorna.
Detta bekräftades i presentationens andra halvlek då rektor Börje Persson berättade om hur man arbetar på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke, Härryda kommun.
Skolan har både praktiska och teoretiska program, och skolan har tilldelats Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället lärarpris två gånger. Börje berättade hur de olika rektorerna sitter tillsammans, vilket bidrar till skolans helhetssyn och hur man stärker sin ”Huleanda” som sitter i skolans väggar. I början av 2000-talet startade man tvärvetenskapliga profiler på natur- och sammhällsvetenskapsprogrammet med syfte att arbeta i ämnesöverskridande projekt. Alla program arbetar med internationella frågor, studiebesök och olika former av rollspel. Lärarna på Hulebäcksgymnasiet använder sin avsatta arbetslagstid, 1,5 timme per lärare och vecka, för att planera skolans tvärande aktiviteter med eleverna och med kontakter utåt samhället. Börje berättade också om en lärare som hade fått en tjänst på en annan skola, men som sedan bad om att få komma tillbaka till Hulebäck.
