Drömmen om samhällsplanering som motverkar segregation
Vi som jobbar med hållbarhetsfrågor har hört det till leda – ”vi måste jobba mer tvärsektoriellt”! Ändå är det ofta oerhört svårt att få till det i praktiken. Men nu har socialcheferna och samhällsbyggnadscheferna i Göteborgsregionen faktiskt börjat jobba ihop i en gemensam arbetsgrupp för social hållbarhet. Varför? Jo, för att de hävdar att det inte är möjligt att ta sig an kommunernas komplexa utmaningar med ökad bostadssegregation och skillnader i livsvillkor, var och en i sina respektive uppdrag.
Vi är långt ifrån det socialt hållbara samhälle, präglat av sammanhållning, tillit och inkludering, som vi så gärna pratar om i våra målformuleringar. I dagsläget kan det också upplevas som att det saknas verktyg i planeringsprocessen för att förhindra att vi går i en socialt ohållbar riktning. Det händer då och då att en byggnation stoppas på grund av att skyddsvärda arter hotas, men aldrig att någon trycker på stopp-knappen för en byggnation som bidrar till bostadssegregation.
Kunskapsöversikt
Vad innebär då social hållbarhet i relation till samhällsplanering? Och hur kan den byggda miljön bidra till ett mer socialt hållbart samhälle? Utifrån behoven vi sett i GR:s arbetsgrupp för social hållbarhet har vi tillsammans med ett gäng olika aktörer, både myndigheter, regioner, kommuner, lärosäten och forskningsinstitut, inom ramen för Mistra Urban Futures tagit fram en kunskapsöversikt om social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv. Där kan vi konstatera att samhällsplanering är en insats, av flera, som faktiskt spelar roll. Den byggda miljön påverkar en mängd samhällsfunktioner och fysiska strukturer som har betydelse för människors livsvillkor, i termer av exempelvis hälsa, välmående, delaktighet och tillit.
Utveckla sociala värden
Planeringen kan bidra till att bevara något som vi anser har höga sociala värden, exempelvis en lokal identitet eller en viss kulturmiljö. Det är också möjligt att utveckla sociala värden som saknas, så som tillit och trygghet, exempelvis genom att etablera mötesplatser eller belysa mörka gångstråk. Men liksom samhällsplanering i sig är en process som handlar om att kompromissa och göra avvägningar mellan olika intressen så är inte heller social hållbarhet ett statiskt tillstånd, utan det handlar snarare om förmågan att hantera komplexa problem. Ibland kan det nästan vara enklare att enas om vad social hållbarhet inte är för att utifrån det fundera över vilka fysiska insatser som skulle kunna motverka en socialt ohållbar riktning.
Ett av flera kunskapsbehov vi identifierat i rapporten handlar om transportplanering, som är otroligt strukturerande och dessutom påverkar människors vardagsliv och tillgång till arbete, bostad, rekreation m.m. Det är också ett område med traditionellt prognosstyrt, tekniskt och ingenjörsmässigt tänkande som har präglats av hur man gör den mest kostnadseffektiva förflyttningen från A till B. Därför går vi nu vidare med att starta upp en kunskapsbyggande process om hur vi åstadkommer en socialt hållbar transportplanering, troligen i form
av ett nätverk kopplat till Mistra Urban Futures. Är du intresserad av att bidra?
Förhoppningsvis kan vi med gemensamma krafter skapa förutsättningar för att någon inom
en ospecificerad myndighet någonstans i Sverige i framtiden kan säga: Stopp och belägg, den här planen kan vi inte tillåta eftersom den inte bidrar till en minskad segregation och ökad sammanhållning! Och plötsligt händer det.
Hej Elisabeth Beijer och Maja Wadstein!
Ni arbetar på GR Välfärd respektive Miljö och samhällsbyggnad och håller i GR:s arbetsgrupp för social hållbarhet, som består av representanter från GR:s nätverk för socialchefer respektive samhällsbyggnadschefer. Behoven i denna arbetsgrupp är bakgrund till att kunskapsöversikten kommit till. Hur kommer arbetsgruppen att ta med sig resultaten?
”Här kommer kunskapsöversikten att utgöra en grund för de metoder och arbetssätt kommunerna ska testa.”
Arbetsgruppen har fokus på vad social hållbarhet kan betyda konkret. Riktigt spännande är att Vinnova precis har beviljat medel för ett tvåårigt utvecklingsprojekt – Social innovation i samhällsplanering – och arbetsgruppen är nu styrgrupp för det projektet. Den övergripande avsikten är att stärka den sociala sammanhållningen och minska boendesegregationen i Göteborgsregionen samt öka tillgängligheten till den regionala bostadsmarknaden. Fem kommuner deltar: Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och Stenungsund. Här kommer kunskapsöversikten att utgöra en grund för de metoder och arbetssätt kommunerna ska testa. På så sätt kommer kunskapsöversikten att levandegöras i verkligheten och kan fungera som en slags uppslagsbok i projektet.
Kort om Social hållbarhet i samhällsplaneringen
Vad: En kunskapsöversikt om social hållbarhet i samhällsplanering.
Varför: För att kartlägga befintlig forskning, praktiska erfarenheter och metoder samt identifiera kunskapsluckor och lämpligt vidare arbete.
När: Framtagen under 2017
Läs mer och ladda ner rapporten
Årsrapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2017
Varför är det viktigt för kommuner att engagera sig i ett forsknings- och kunskapscentrum såsom Mistra Urban Futures? Den frågan svarar den senaste årsrapporten från Göteborgsregionens kommunalförbund, GR på. GR är en av centrumets konsortieparter och var även en av de organisationer som initierade hela satsningen. Den här artikeln om social hållbarhet i samhällsplaneringen är en del av årsrapporten. Läs mer om hur GR samverkar inom Mistra Urban Futures.
Texten är skriven av Lisa Ström, Regionplanerare för social hållbarhet, Göteborgsregionens kommunalförbund, GR.
