Så nås 2 gradersmålet

För att möta en av vår tids största utmaningar, klimatförändringarna, och för att nå det så kallade 2 gradersmålet behövs både tekniska lösningar och livsstilsförändringar. Tekniska åtgärder i energi- och transportsystem måste kompletteras med åtgärder som förändrar vår livsstil och konsumtion. Det behövs också modiga politiska beslut, dagens klimatpolitiska inriktning är inte tillräcklig.

Det fastställer rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 – Tekniska lösningar och livsstilsförändringar. Rapporten är framtagen av projektet WISE, Well-being in Sustainable Cities. Syftet med rapporten är att öka kunskapen om möjliga åtgärder för att Göteborgarnas utsläpp ska komma ner till en klimatmässigt hållbar nivå.

Rapporten utgår ifrån ett konsumtionsperspektiv vilket innebär att klimatbelastningen beräknas utifrån konsumtionsmönster, oavsett var i världen utsläppen äger rum.

 - Vi har valt att tittat på konsumtionen för att få med all klimatpåverkan från svenskarnas livsstil, även t ex utsläpp i Sydamerika från det nötkött som vi importerar därifrån och utsläpp från alla våra flygresor. Den officiella klimatstatistiken har istället ett produktionsperspektiv och omfattar bara utsläpp som sker inom Sverige, säger Jörgen Larsson, projektkoordinator för WISE.

Rapporten har kartlagt hur klimatbelastning skiljer sig åt mellan olika livsstilar och beskriver konkret hur en klimatomställning skulle kunna se ut för tre stycken typhushåll i Göteborg. Utsläppen under 2010 har beräknats inom åtta olika områden; flyg, bil, kollektivtrafik, elanvändning, uppvärmning, mat, offentlig konsumtion och övrig konsumtion. Utsläppen per person och år varierar mellan 5.5 och 10 ton koldioxid per år. Alltså långt ifrån 2 gradersmålet, som kräver att utsläppen 2050 blir max 1-2 ton per person.

För att ta reda på vad som behöver göras för att nå målet har beräkningar på klimatbelastningar gjorts för 2050 baserat på olika klimatpolitiska inriktningar. Resultaten är tydliga, vi kan inte fortsätta med samma ökning av bilkörande, köttätande och flygande som har rått de senaste decennierna, då ökar utsläppen till år 2050. Om vi skulle lyckas med dagens klimatpolitiska inriktning skulle faktiskt också bara leda till en otillräcklig minskning. Däremot går det att nå under två tons utsläpp per person, det visar det så kallade Klimatscenariot. Men det förutsätter omfattande förändringar av den privata och offentliga konsumtionen.

- Politiker och beslutsfattare måste bestämma sig för om de vill vara proaktiva eller inte i klimatfrågan. Om man vill vara proaktiv så behöver man ta strid för införandet av tillräckligt starka styrmedel, inte bara avseende energi och vägtransporter utan också när det gäller mat och flyg, menar Jörgen Larsson.

En analys om vilka livskvalitetseffekter åtgärderna kan tänkas få har även utförts.

- Våra statistiska analyser visar att skillnader i bilkörande, flygande och köttkonsumtion inte har något samband med livskvaliteten. Vi drar slutsatsen att farhågan att en klimatomställning skulle innebära att människor går tillbaka till en levnadsstandard och livskvalitetsnivå som rådde för länge sedan är helt obefogad, säger Jörgen Larsson.

Rapporten föder in kunskap i den pågående utvecklingsprocessen av Göteborgs stads nya klimatstrategi och förhoppningen är också att både allmänhet och beslutsfattare ska vara aktiva att diskutera de här viktiga frågorna. Vill du vara med i diskussionen besök www.mistraurbanfutures.org/sv/klimatomstallning-goteborg

2-gradersmålet

EU och Sverige liksom Göteborg har antagit det så kallade 2-gradersmålet vilket innebär att den globala medeltemperaturen vid jordens yta inte bör stiga mer än två grader över den förindustriella nivån. En omformulering av detta klimatmål till utsläppsni¬våer beror på flera olika parametrar, exempelvis osäkerheter i klimatkänsligheten, osäker¬heter i kolcykeln, samt när man påbörjar utsläppsminskningarna. En studie visar t ex att för att nå 2-gradersmålet, med en 75 procents sannolikhet, behöver de globala koldioxidutsläppen halveras mellan basåret 1990 och 2050 och närma sig noll vid slutet av århundradet. Till detta bör tilläggas att de globala utsläppen av koldioxid ökade med 36 procent mellan 1990 och 2007.

Foto: Beatrice Törnros/goteborg.com