Nyskapande klimatrapport räknar in varorna från Kina och flygresorna
I den internationella klimatstatistiken för olika länder räknar man inte in de koldioxidutsläpp som orsakas av importerade varor och internationella flygresor. Dessa medräknat får Sverige ett betydligt sämre resultat än det som redovisas för FN. Men den livsstil som krävs om vi ska nå 2-gradersmålet skiljer sig inte så mycket från dagens, visar forskare vid bland annat Chalmers.
En nydanande rapport från forskningscentrumet Mistra Urban Futures beskriver tre olika scenarier för 2050 utifrån det så kallade konsumtionsperspektivet. Det innebär att importerade varor och internationella transporter räknas in. Rapportens huvudförfattare är Jörgen Larsson från Chalmers och Lisa Bolin från SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut.
– För Sverige har det avgörande betydelse om man använder det geografiska perspektivet, som används i den internationella klimatstatistiken, eller konsumtionsperspektivet, säger Jörgen Larsson. Med det geografiska perspektivet har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 20 procent mellan 1993 och 2010. Men med konsumtionsperspektivet har våra utsläpp i stället ökat med ca 15 procent under samma period.
Orsaken är framför allt en ökad konsumtion av importerade varor. Många aktörer menar nu att vi borde ta med både de importerade varorna och internationella transporter när vi räknar ut vad som krävs för en hållbar livsstil. Klimatrapporten från Mistra Urban Futures beräknar detta på ett helt nytt sätt, där alla samhällssektorer inkluderas.
Så vad behövs enligt detta perspektiv för att vi ska nå scenariot för 2050 där varje person släpper ut max 2 ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är en förutsättning för att vi ska nå 2-gradersmålet?
– Dels handlar det förstås om en omfattande teknikutveckling, säger Jörgen Larsson. Till exempel har vi räknat med att man uppnår målet med en helt fossilfri vägtrafik till år 2050. Men det behövs också livsstilsförändringar. Den situation vi har idag innebär att vår ökande konsumtion hela tiden äter upp de förbättringar som sker genom teknikutveckling och effektiviseringar.
De genomsnittliga livsstilsförändringar som forskarna har räknat med är bland annat:
• halverad konsumtion av nöt- och griskött (vilket sammanfaller med Livsmedelsverkets rekommendationer ur ett hälsoperspektiv)
• flygresande som på 2000 års nivå
• ökad tjänstekonsumtion med 200 procent (på bekostnad av varukonsumtion)
• en arbetstidsförkortning till 30 arbetstimmar per vecka.
Enligt färsk forskning från Chalmers har människor med låg klimatpåverkan inte lägre livskvalitet än andra. Forskarna hittar inte heller några kopplingar mellan välbefinnande och specifika utsläppsintensiva livsstilar och aktiviteter så som semesterresor med flyg, konsumtion av nötkött, bilkörning eller boendestorlek.
Istället bekräftar forskningen den etablerade bilden att umgänge med familj och vänner, god hälsa och att ha ett arbete i huvudsak bestämmer hur vi mår. Så länge dessa faktorer inte påverkas negativt behöver alltså en omställning mot ett samhälle med små utsläpp av växthusgaser inte påverka vårt välbefinnande. Arbetstidsförkortning och ökad tjänstekonsumtion är tvärtom faktorer som skulle kunna leda till ökat välbefinnande.
Forskarna har också räknat ut hur utsläppsnivåerna skulle se ut år 2050 enligt två andra scenarier, ”Business as usual” och ”Dagens klimatpolitiska inriktning”. Med ”Business as usual” skulle utsläppen bli betydligt högre än idag. Med ”Dagens klimatpolitiska inriktning” skulle de vara mindre år 2050 än idag, men de skulle ändå vara mer än dubbelt så höga som de nivåer som krävs för att nå 2-gradersmålet. (Se bilden ovan, och läs mer i det bifogade faktabladet nedan.)
Mer om: Föreställningar som kan förhindra en klimatomställning
Med utgångspunkt i forskningsresultat inom olika fält bemöter Jörgen Larsson fyra vanliga föreställningar som han menar motverkar en klimatomställning:
1. ”Det räcker med ny teknik, konsumentinformation och konsumentmakt.”
Svar: Det finns inget som tyder på att det räcker, vilket bland annat vår rapport visar, utan det krävs mycket tuffare styrmedel.
2. ”En klimatomställning skulle sänka vårt välbefinnande.”
Svar: Det finns ingen anledning att tro det, grundat på bland annat den forskning som har gjorts på Chalmers inom området.
3. ”Det är ingen idé att Sverige går före. Vi orsakar en så liten andel av de globala klimatutsläppen.”
Svar: Med det argumentet så borde vi inte ha infört en koldioxidskatt i Sverige 1991. Men idag gör Sverige skillnad globalt genom att vara ett exempel som visar att koldioxidskatt är möjligt och effektivt. Om Sverige nu skulle ta nya innovativa steg för hållbara livsstilar så skulle det på samma sätt kunna utgöra inspirerande exempel för andra länder i framtiden.
4. ”Politiker ska styra så lite som möjligt.”
Svar: Med den föreställningen om vad politik innebär är vår bedömning att samhället inte kommer att klara av att förverkliga en klimatomställning. Det krävs politiker som vågar införa starka styrmedel.
Bildtext: I klimatomställningsscenariot (KLIMAT) för år 2050 släpper varje person ut mindre än 2 ton koldioxidekvivalenter per år (grön linje), vilket är en förutsättning för att vi ska nå 2-gradersmålet. Med scenariot ”Business as usual” (BAU) skulle utsläppen bli betydligt högre än idag. Med ”Dagens klimatpolitiska inriktning” (DKI) skulle de bli mindre år 2050 än idag, men de skulle ändå vara mer än dubbelt så höga som de nivåer som krävs för att nå 2-gradersmålet.
Bild: Lisa Bolin
För mer information, kontakta:
Jörgen Larsson, doktor på Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers och projektkoordinator för WISE Well-being in Sustainable Cities, 0708-833370, jorgen.larsson@chalmers.se
Mer om forskningen
Forskningen är utförd i Västsverige, men resultaten är relevanta för hela Sverige. Slutsatserna har också väckt så stort intresse utomlands att Naturvårdsverket har finansierat en engelsk version av rapporten.
Jörgen Larsson presenterade i våras rapporten på regeringskansliet i samband med att FN:s nya program för hållbar konsumtion presenterades. Presentationen på 20 minuter kan ses här.
Läs den nyligen publicerade chalmersstudien om sambandet mellan människors livskvalitet och utsläpp av växthusgaser. För frågor om detta, kontakta David Andersson på Chalmers, tel 0739-54385.
Fakta om geografiskt perspektiv och konsumtionsperspektiv
Det geografiska perspektivet grundades i och med Kyotoprotokollet, och är det som används när alla länder rapporterar sina utsläppsnivåer till FN:s klimatkonvention. Man räknar då in utsläpp av växthusgaser inom landet, vilket inkluderar utsläpp vid produktion av exportvaror. Utsläpp från internationella transporter räknas inte in.
Med konsumtionsperspektivet räknar man inte in utsläpp vid produktion av exportvaror. Man räknar i stället in utsläpp som sker i andra länder vid produktion av varor som sedan konsumeras i Sverige. Utsläpp från internationella transporter räknas också in.
Naturvårdsverket och SCB har presenterat statistik som utgår från båda perspektiven sedan 2008. Tidigare presenterade de enbart statistik ur det geografiska perspektivet.
Resurslänkar/Dokument
Studie om sambandet mellan människors livskvalitet och utsläpp av växthusgaser
Faktablad, klimatrapport ur konsumtionsperspektiv (En sammanfattning av klimatrapporten, med länk till hela rapporten.)
Bilder
Ladda ned bilder på Chalmers Mynewsdesk
