Nytt verktyg för kultur i Göteborgs stadsutveckling

Ta del av en intervju som tar utgångspunkt i ett kulturpolitiskt uppdrag där Göteborgs attraktiva livsmiljö står i centrum, via inventeringen av Lindholmens kulturvärden och vidare över till frågan om vilken roll kulturen spelar i stadsplaneringens idag.

Hur ska Göteborg bli en ledande kultur och evenemangsstad? Jo genom ett nytt kulturprogram. Redan 2013 antogs det av Göteborgs kulturfullmäktige i syfte att ange färdriktningen framåt. Kulturprogrammet delades upp i områdena konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Under 1,5 år har arkitekten Mie Svennberg arbetat med kulturplaneringsområdet på kulturförvaltningens strategiska avdelning. Många arbetstimmar har hon vikt för att tillsammans med andra jobba fram en kulturplaneringsstrategi, som ytterst syftar till att skapa en attraktiv livsmiljö i Göteborg. Kulturprogrammet pekar ut tre delmål som kulturplaneringen ska tjäna till: 

•    Tydliggöra stadens karaktär och historia
•    Skapa goda förutsättningar för hållbar utveckling
•    Öka göteborgarens möjlighet till inflytande över den fysiska miljön

Mie har varit med att utveckla inventeringsverktyget: Kulturkonsekvensanalys (KKA) och som redaktör både sammanställt äldre underlag och tagit fram nya för att testa pilotområdet Lindholmen i skarpt läge. Kartläggningen av Lindholmen med hjälp av det nya verktyget, är tänkt att bidra till utvecklingen av platsen som redan är i full gång genom miljardinvesteringar från Geely det kinesiska bolaget som ska bygga ett center för spjutspetsteknologi kopplat till självkörande bilar och svenska byggjätten Serneke som vill bygga Göteborgs nya stadskärna Karlastaden på den gamla varvsmarken. Att ta fram vilken roll kulturen kan spela i den utvecklingen, brådskar. För som Mie säger: 
-    Det är ju nu det händer 

Första gången KKA testas 

När vi ses för ett samtal har Mie precis avlämnat sitt arbete med att sammanställa en KKA för Lindholmen och avslutat sin tjänst på kulturförvaltningen. I texten baserad på områdets kulturvärden, har hon föreslagit prioriteringar baserade på de inventeringar som gjorts. Det har varit material kring: KKA-värdet kulturmiljö, en konstvetare har tittat på estetiska värden, arkitekturpedagoger har tillsammans med skolklasser jobbat kring stråk, mötesplatser och knutpunkter, stadsdelsförvaltningen har inventerat näringsverksamheter och en rapport baserad på intervjuer med fria kulturutövare har tagits fram tillsammans med universitetet, etc. Att göra en prioriteringslista baserad på material inhämtat med hjälp av ett vidgat kulturbegrepp, där fler värden än kulturmiljö tas med har inte tidigare gjorts i Göteborg. Inventeringen av de utvalda stadsdelarna Lindholmen och Kortedala, har fungerat som testarenor och ska utvärderas av Kulturnämnden, före Kulturförvaltningen kan gå vidare med fler områden.

-    Det här är ju ett jättebra material för planeringsprocessen. Kanske inga direkta nyheter för de redan involverade, när det gäller vilka kulturvärden som finns på Lindholmen, men att kulturförvaltningen gör prioriteringar bland dessa är något nytt, säger Mie.

En tärande sektor?

Men mängder av frågor återstår för att KKA-inventeringen ska ge effekt, som till exempel hur kulturförvaltningen ska organisera sig för att kunna jobba vidare. Mie menar att det fodras samarbete med andra förvaltningarna där det klargörs vem som ansvarar för vad. Det har också förts diskussioner om att ta fram mätetal och indikatorer för kultur. Målkonflikter mellan olika intressen är sedan länge en del av planeringsprocessen. Alla parametrar och faktorer i den komplexa processens ska i slutändan kunna räknas hem både i pengar och samhällsnytta. Tidigare har sociala och kulturella värden ofta betraktats som utgifter, en del av en tärande sektor, men kanske kommer det att vända när tydligheten ökar?

-    Det finns ju något som heter sociala investeringar och samhällsekonomiska vinster som Social resursförvaltning har i uppdrag att titta på. Kulturförvaltningens strategiska avdelning har haft ett första samtal där, men processen är bara påbörjad om hur vi kan tänka när det gäller kulturens roll i samhällsekonomin, säger Mie.

Men allt behöver inte kosta pengar när det gäller kultur. Uppdraget att förtäta tror Mie går att göra så det sker i samklang med kulturmiljön och inte på bekostnad av den. Framförallt om det finns indikatorer på stadskvaliteter som hela staden står bakom och där kulturvärdena är inkluderade. Prioriteringslistan syftar framåt.

-    Det kändes självklart att lyfta varvskulturen. I området finns mängder av kvaliteter både kulturarv, identitet och robusta lokaler mm. Listan syftar till att vara essensen av Lindholmen ur ett kulturperspektiv. Vill vi att den känslan ska vara kvar, så är det det här vi bör göra, säger hon. 

Gör vi någon nytta?

Av KKAns fem värden omhändertas i princip redan två i Sociala konsekvensanalyser SKA och Barnkonsekvensanalyser BKA. Värdet kopplade till mötesplatser, kan med vissa justeringar läggas till dessa verktyg. Detsamma gäller identitetsvärdet tror hon. Främst ser hon att kategorierna: Estetiska värden samt skapande och medskapande kreativa verksamheter, näringar och aktiviteter bör höra hemma på kulturförvaltningen. Samt självklart kulturmiljön, en värdekategori som kulturförvaltningen sedan länge är remissinstans för i planeringsprocessen.

-    Det finns de som menar att gentrifiering är en del av stadens överlevnad. Om det stämmer kanske det behöver problematiseras? Forskningsprojektet CRUSH pekar på motsatsen och menar att det är en myt att gentrifiering är naturligt, oundvikligt och något bra för stadens alla innevånare. Överlag för sociala och kulturella perspektiv i planeringen tänker jag att det är bra att fråga sig: Gör vi någon nytta, blir det här bra stad? 

Mie pratar om svårigheten med att överbrygga glappet mellan inventering och åtgärder. När det gäller kulturens roll i utvecklingen av Älvstaden där Lindholmen ingår, så betraktas den som så betydelsefull att det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB själva har bjudit in två externa konsulter att inventera kulturverksamheter i hela Älvstadenområdet. Ett positivt tecken på betydelsen av kulturens roll i dagens Göteborg, även om den inventeringen ligger utanför Kulturförvaltningens verktyg och strategier. 

Här är ett urval rekommendationer för hur Lindholmen kan förbättras med kultur som en del av stadsutvecklingen: 

•    Bevara vyn från centrala staden och från vattnet med kranar, kajer och byggnadsvolymer– det är en del av stadens identitet och viktiga element i stadslandskapet. Låt nytillskott samspela med allt detta och med Ramberget – områdets främsta rumsskapare.

•    Låt de rumsliga kvaliteter som Götaverksområdet bär på, vara en tillgång i stadsutvecklingen. Ta inspiration av områdets funktionalistiska robusta karaktär. Använd industridetaljer och de historiska artefakterna såsom pollare, brunnslock, järnvägsspår, äldre skyltar samt låt inspireras av t. ex. omsorgsfullt lagda gatubeläggningar. 

•    Gå varsamt fram med att snygga till eller mjuka upp. Fundera över hur det ”ruffa” kan få vara kvar på delar av Lindholmen för att möjliggöra för olika typer av verksamheter. Låt självorganiserade konstnärliga uttryck tillåtas. 

•    Tillgängliggör mer kajyta, inkludera vattnet och bygg vidare på etablerade stråk. 

•    Förädla de i inventeringen framlyfta mötesplatserna, t. ex. är hållplatserna för kollektivtrafik viktiga punkter.

•    Möjliggör för mötesplatser inomhus kvällstid, för alla åldrar men med fokus på unga. En viktig mötesplats är biblioteket.

•    Satsa på yta för tillfälliga arrangemang. 

•    Planera för parker och grönområden för människor i samklang med arkitekturen, med möjlighet till aktivitet och vila. 

•    Möjliggör för kulturella och kreativa verksamheter att fortsätta verka på Lindholmen. I första hand i de områden där de väsentliga förutsättningarna redan finns, i andra hand verka för omlokalisering när rivning är oundviklig. Koppla då samman den kreativa verksamheten med Götaverkens unika kulturmiljö.

•    Utveckla en lokal- och hyressättningspolicy som möjliggör för kulturella och kreativa verksamheter att utvecklas och etablera sig på Lindholmen. 

•    Utveckla dialogen, bjud in till samtal och när relevant, medskapande. Utveckla nya metoder för samråd. Använd t. ex. arkitekturpedagoger i arbetet. Var tillgänglig, uppsökande och ärlig.

Arbete med Kulturkonsekvensanalys (KKA) är kopplat till projektet Culture hub 

Faktaruta KKA

Läs även

I kulturens tjänst - intervju med Vanja Larberg 

Kulturens värde i staden - en berättelse om vad som hände sen

Projekt om Kultur

Urban Cultures: Fallet kommersen
Parter: Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs Universitet
Projektperiod: oktober 2012 - mars 2013

Kommersen 2.0
Parter: Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs Universitet
Projektperiod: december 2014 - februari 2014

Kultur och kulturarv
Parter: Göteborgs stadsmuseum, Kulturförvaltningen, Göteborgs Stad och Göteborgs Universitet
Projektperiod: september 2016 - 2017

The Culture hub, Culture and Cultural Heritage for sustainable Cities step 2
Parter: Göteborgs universitet och Göteborgs stad
Projektperiod:  2017-2019