Lättare sagt än gjort

Städer måste vara kreativa och uppfinningsrika för att möta nya utmaningar inom exempelvis omsorg, utbildning och stadsutveckling. Icke desto mindre uppfattas städer ofta som obenägna till förändring, trögrörliga och byråkratiska – även om detta inte sällan beskrivs som myter.

Sara Brorström, forskare på Mistra Urban Futures och Gothenburg Research Institute, har följt utvecklingen av Älvstaden i Göteborg. I sin senaste artikel, nyligen publicerad i tidskriften International Journal of Public Sector Management, tar hon upp hur nya idéer har kunnat implementeras i planering och genomförande, och vad som har underlättat eller försvårat detta.

Brorström pekar på en rad förhållanden som gör att många goda idéer och ambitioner inte riktigt når fram till förverkligande. Det handlar bland annat om att den tid det tar från exempelvis en ansökan om finansiering av ett projekt till genomförande är så lång att problemet antingen redan har lösts eller att behovet av en lösning inte är lika stort längre. Det är trots allt medborgarnas uppfattning om värdet av innovationen som är avgörande och det finns exempel där behovet – viljan att välja just det alternativet – inte varit tillräckligt stort.

Det kan också vara så att stadens upphandlingsrutiner favoriserar ”business as usual”, hellre än något nytt och oprövat. Här kan extra resurser för att pröva något nytt legitimera ett större risktagande, kanske genom minskade krav på innovatören att beskriva säkra resultat redan i ett ansökningsskede. 

Foto: Älvstranden Utveckling AB