Thoresson, K. (2014). Tjänstemäns erfarenheter av beslutsunderlag för hållbara urbana transportsystem. (Mistra Urban Futures Report 2014:4). Gothenburg: Mistra Urban Futures.
Denna rapport är resultatet av en intervjustudie som gjordes på uppdrag av projektet WISE och delprojektet ”Beslutsmodeller för att nå hållbar planering” inom Mistra Urban Futures. Studien genomfördes under hösten och vintern 2013/2014 och baseras på tio djupintervjuer med tjänstemän som på olika sätt är verksamma i planeringen av transportinfrastrukturen i Göteborgsområdet. Den problematik som både WISE Beslutsmodeller och denna studie tar utgångspunkt i handlar om hur planeringens beslutsmodeller och verktyg fungerar i en målstyrd planering. Omställningen till hållbara städer och hållbar mobilitet innebär attplaneringen också måste ställas om – från en teknisk, rationell och funktionsuppdelad planeringstradition till en integrerad, långsiktig planering som i högre utsträckning tarhänsyn till sociala och politiska dimensioner i själva utformningen av den byggda miljön. Att planera för hållbar mobilitet kräver t.ex. en markanvändning som minskartransportbehovet, gynnar hållbara transportslag och tar hänsyn till stadens sociala struktur. Den fysiska planeringen av städer och deras transportsystem kan på många håll sägas befinna sig i detta skifte, vilket bl.a. yttrar sig i ambitiösa målsättningar och nya strategier. I planeringen används emellertid sedan länge etablerade riktlinjer, modeller, utvärderingar och standarder för utformningen av den fysiska miljön, inte minst transportsystemet. Detta är planeringens verktyg; dess beslutsunderlag och modeller. Befinner sig även dessa i ett skifte och vilken roll spelar det för kapaciteten att ställa om?
Ett sätt att närma sig denna fråga är att tala med de människor som arbetar med fysisk planering och som har gedigen erfarenhet på området. Det är grunden för denna rapport som handlar om vilken erfarenhet som tjänstemän har av beslutsunderlag och beslutsmodeller i målstyrd planering. I studien tillämpades ett kvalitativt tillvägagångssätt. Tio djupintervjuer gjordes med erfarna tjänstemän vid olika organisationer och förvaltningar med stark koppling till planeringsprocessen.
Begreppen beslutsunderlag och beslutsmodeller har delvis behandlats som en empirisk fråga, vilket ligger i linje med den kvalitativa ansatsens öppna förhållningssätt. Det innebär att jag som forskare, snarare än att själv slå fast vad som ingår dessa kategorier och inte, har intresserat mig för vilka olika typer av kunskaper, kunskapsunderlag, former av utvärderingar och andra kunskapsrelaterade sätt att komma fram till ”rätt lösning” som de intervjuade har erfarenhet av. Samtidigt som jag har haft detta öppna förhållningssätt har jag även ställt frågor om besluts- och kunskapsunderlag som är etablerade i svensk planering.
