Påverkan på Horisont 2020

Den svenska samhällsbyggnadssektorn står inför flera utmaningar som kräver investeringar i forskning och innovation. Mistra Urban Futures är en av aktörerna i plattformen Built Environment Sweden Platform, som finansieras av VINNOVA.

Tillsammans med IQ Samhällsbyggnad, Chalmers, KTH, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sveriges Bygguniversitet, Umeå Kommun, Samhällsbyggnadslänken vid KTH och Arkitekturakademin vill Mistra Urban Futures påverka EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020.

- Built Environment Sweden Platform gör att Sverige kan tala med en röst och på så sätt får vi bättre genomslag. En annan aspekt är möjligheten att dela med oss av våra nätverk och påverkanskanaler, säger Stefan Forsaeus Nilsson, som arbetar som Co-director för Styrkeområde samhällsbyggnad och som EU-koordinator vid Chalmers. Han är också en av konsortiesamordnarna i Mistra Urban Futures.

Utmaningarna

Vilken typ av utmaningar står då Sverige inför? Investeringarna i forskning och innovation behövs bland annat för att skapa ett ändamålsenligt boende för landets åldrande befolkning. Vidare nämns frågor rörande infrastruktur, minskade utsläpp av växthusgaser och insatser för att skapa positiva och trygga stadsmiljöer.

Sju intressanta budgetar att påverka

EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020 innehåller sju budgetar som är intressanta och om utlysningarna formuleras rätt, är tanken att det blir intressant för fler samhällsbyggnadsaktörer i Sverige att söka medel.

- Genom att engagera oss i plattformen så kan vi vara med och påverka inriktningen på kommande utlysningar och även få kännedom om dessa i god tid innan de släpps och då kunna mobilisera de svenska aktörerna på ett effektivt sätt, säger Kristina Mjörnell, affärsområdeschef Samhällsbyggnad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och samordnare för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts medverkan i Mistra Urban Futures.

Långsiktighet

Plattformens arbete är långsiktigt. De påverkansinsatser som görs idag kommer att märkas först på de utlysningar som görs 2016 och 2017. Uppskattningsvis får insatserna genomslag först om fyra år eller mer, då de blir realitet i form av till exempel metod, referensprojekt eller ny teknik.

– Hållbar stadsutveckling finns relativt högt på agendan i Bryssel. Vi behöver dock se till att prioriterade insatser inte fokuseras för snävt till enskilda tekniska utmaningar, menar Stefan Forsaeus Nilsson.

Kontakt

Stefan Forsaeus Nilsson, co-director för Styrkeområde samhällsbyggnad och EU-koordinator vid Chalmers
Kristina Mjörnell, affärsområdeschef Samhällsbyggnad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Mikael Cullberg, ledare Göteborgsplattformen, Mistra Urban Futures