Fördjupning av kunskapsagendan för hållbar stadsutveckling
Under 2015 samlades Stockholm, Göteborg och Malmö kring en gemensam beskrivning av utmaningar och kunskapsbehov inom stadsutveckling, dessa har beskrivits i rapporten Kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling. Ett resultat av kunskapsagendan är storsatsning på samhällsbyggnadsområdet i regeringens forskningsproposition. Vilket självklart många andra aktörer och satsningar också bidragit till.
Kunskapsagendan tar upp fyra övergripande samhällsförändringar som de tre storstädernas arbete för en social, ekonomisk och ekologisk hållbar stadsutveckling utgår ifrån. De sammanlänkande samhällsförändringarna som beskrivs är Urbanisering, migration och segregation, Ekonomins omvandling, Social polarisering och sammanhållning och Klimatförändringar.
Dessa har nu fördjupats i så kallade Working papers, det Nationella perspektivet skrivet av Julia Fredriksson och Kerstin Elias SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, Social polarisering och sammanhållning skrivet av Helen Arfvidsson, Göteborgs universitet och Klimatförändringar skrivet av Philip Thörn, IVL Svenska Miljöinstitutet.
Nationella perspektivet
Rapporten ger en översikt av nationella strategiska kunskaps- och forskningsagendor och diskuterar dem i relation till storstädernas Kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling. Syftet med rapporten är att lyfta fram likheter och skillnader mellan storstädernas kunskapsagenda och nationella policydokument, agendor och utlysningar inom hållbar stadsutveckling. Även JPI Urban Europe, som är ett europeiskt urbanforskningsinitiativ som är förankrat i den svenska kontexten, tas upp.
Rapporten tar upp olika regerings- och myndighetsinitiativ samt forskningsöversikter och utlysningstexter från nationella forskningsfinansiärer inom stadsutveckling. Fokus är framförallt på Gestaltad livsmiljö – regeringens särskilda utredning för arkitektur, design och form, JPI Urban Europes strategiska forskningsagenda, Delegationen för hållbara städer, Plattform för hållbar stadsutveckling samt forskningsöversikter och riktade satsningar från Formas och Vinnova.
Social polarisering och sammanhållning
Översikten utgår ifrån en rad olika policydokument och uttalade visioner och strategier från Göteborg, Malmö och Stockholm för att närma sig städernas arbete med begreppen social polarisering och sammanhållning. I fokus står framför allt städernas budgetar för 2016, Malmökommissionens arbete, S2020:s arbete i Göteborg, samt Stockholms Vision 2040 och Stockholmskommissionens nyligen påbörjade arbete.
Första delen fokuserar på begreppet social polarisering, vilket här är kopplat till en orättvis resursfördelning av materiella resurser som bidrar till ojämlika livsvillkor och en rumslig uppdelning av människor och samhällsgrupper i staden, i det offentliga rummet och i andra sociala sammanhang. Städernas visioner för jämlikare livsvillkor beskrivas i relation till forskning kring ojämlikhetens geografi.
Andra delen tar upp städernas strategier för att främja social sammanhållning, vilket här omfattar människors sociala och kulturella resurser, den upplevda möjligheten att delta i samhället, påverka sitt vardagsliv och känna tillhörighet till platsen där man bor, på både individ- och samhällsnivå. Strategierna som lyfts fram är kopplade till de förutsättningar som erbjuds i städerna för människor att bli och känna sig delaktiga och sammankopplade. Betydelsen av dialog, mellanmänsklig tillit och socialt kapital, mötesplatser samt socialt blandat boende lyfts fram av städerna som viktiga och prioriterade faktorer för social sammanhållning.
Översikten tar även upp reflektioner kring metodutveckling och behovet av samverkan för att bättre förstå de globala och urbana förändringsprocesser som påverkar det komplexa förhållandet mellan social polarisering och sammanhållning i städerna.
Klimatförändringar – utsläppsreduktion och klimatanpassning
Rapporten ger en överblick över Göteborg, Malmö och Stockholms viktigaste frågeställningar när det kommer till klimatförändringar. Första delen beskriver städernas arbete med utsläppsreduktion, d.v.s. utmaningar och frågeställningar som relaterar till att minska utsläppen av växthusgaser. Några exempel på utmaningar är målkonflikter, livsstils- och beteendeförändringar, nya innovationer och tekniska lösningar samt cirkulär ekonomi och nya affärsmodeller.
Andra delen behandlar städernas arbete med klimatanpassning, d.v.s. åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som vi ser idag och som kan förväntas inträffa i framtiden. Ämnen såsom styrning, ansvarsförhållanden och regelverk, fysisk planering samt kostnader och finansiering diskuteras.
Frågor?
Kunskapagendan för hållbar stadsutveckling
Kerstin Elias, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut (numera Göteborgs stad, SDF Centrum), kerstin.elias@centrum.goteborg.se
Nationella perspektivet
Kerstin Elias, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut (numera Göteborgs stad, SDF Centrum), kerstin.elias@centrum.goteborg.se
Julia Fredriksson, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut/Chalmers, julia.fredriksson@chalmers.se
Social polarisering och sammanhållning
Helen Arfvidsson, Göteborgs universitet, helen.arfvidsson@gu.se
Klimatförändringar
Philip Thörn, IVL Svenska Miljöinstitutet, philip.thorn@ivl.se
Läs mer
2,8 miljarder kronor i höjda anslag till svensk forskning (regeringen.se)
