Verktyg för gemensam kunskapsproduktion

 - Rapport om metoder för kunskapssamverkan i hållbar stadsutveckling

    
Hur kan vi tillsammans verka för mer rättvisa och hållbara städer? I en ny rapport från Mistra Urban Futures plattform i Göteborg lyfts metoder för ett gemensamt lärande och kunskapsutbyte -ett samkunskapande- mellan forskning och praktik. Avsikten är att sprida kunskap om hur sådan samverkan kan gå till, och på så vis inspirera till nya sätt för forskare och praktiker att tillsammans verka för hållbar stadsutveckling. 

Samkunskapande innebär att olika aktörer inom staden och regionen delar erfarenhet och kunskap med forskare från olika discipliner och gemensamt tar sig an en svårlöst samhällsutmaning. Då finns bättre förutsättningar att förstå vad ett problem handlar om, och vilka möjligheter som finns till förändring. Städernas utmaningar berör flera aktörer, kunskapsformer och beslutsnivåer, där ingen ensam har all insikt eller den kunskap och kapacitet som behövs för att genomföra nödvändiga förändringar.

I rapporten ”Verktyg för gemensam kunskapsproduktion” lyfter Kerstin Hemström, forskare och projektledare vid Mistra Urban Futures, exempel på metoder för samkunskapande från projekt som genomförts 2010 - 2016 vid Mistra Urban Futures plattform i Göteborg. Samtliga av dessa bottnar i en problemställning kopplad till hållbar stadsutveckling. Syftet är att ge infallsvinklar till möjliga arbetssätt i nya och pågående projekt som bygger på lärande mellan forskare och andra samhällsaktörer.

En palett av angreppssätt
Kerstin menar att rapporten ger en palett av olika angreppssätt som läsaren kreativt kan använda, inspireras av och ta avstamp i. I projekten de hämtats ifrån har de vid olika tillfällen och på olika sätt gett stöd till ett gemensamt lärande. 

Tillsammans pekar de på vikten av ett taktfullt projektledarskap och av att mötas ansikte mot ansikte. Kunskapsutbytet underlättas när det finns möjlighet att gemensamt diskutera och skapa förståelse för olika perspektiv. Exemplen i rapporten visar att det kan uppnås på olika vis, och -samtidigt- att allt inte behöver uppfinnas på nytt.

-    Bland annat handlar det om att inkludera ett brett spektrum av olika perspektiv och att både forskare och praktiker deltar aktivt redan i projektets inledande faser. Det är några av lärdomarna, säger Kerstin. 
-    Viktigt är också att återkommande reflektera över vad man gör i projektet och hur det passar in i ett verklighetsbaserat problem. Fokus bör ligga på den samhällsutmaning som ligger till grund för samverkan och på att generera resultat som är användbara för både forskning och praktik. 

Många som varit med i Mistra Urban Futures projekt upplever att de har varit med om något utmanande, givande och viktigt. Att samkunskapa utmanar invanda tankemönster och leder till nya insikter kring den fråga som behandlas, liksom kring hållbar utveckling i stort. Alla som deltagit i sådana projekt bär på värdefulla erfarenheter. Tar vi vara på dem kan vi bättre förstå hur vi kan verka för mer rättvisa och hållbara städer, avslutar Kerstin.

Läs mer i rapporten Verktyg för gemensam kunskapsproduktion.

Exempel på projekt som nämns i rapporten:

Affärsdriven hållbar stadsutveckling(BDSUD)
Östra Sjukhuset, framtidens hållbara sjukhusområde
Grön Produktion - odla jobb och mat i staden.
Det urbana stationssamhället
SEiSMiC, Social Engagement in Science Mutual Learning in Cities
Funktek   
KAIROS Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer
Wellbeing in Sustainable Cities - WISE
Sendsmart  
SEVS2
Urban Nexus 
Future Happiness Challenge