Miljövänligare mat och fler stadsnära jobb med Grön Produktion

IVL-forskaren Johanna Andersson vill genom projektet Grön Produktion skapa förutsättningar för stadsnära matproduktion med ekonomisk bärighet i och omkring svenska städer. Projektet utförs i samarbete med bland andra Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Studiefrämjandet.

Närproducerad och giftfri mat blir alltmer efterfrågat av de svenska konsumenterna, inte minst bland de som bor i städerna. Samtidigt visar tidigare studier att självförsörjningsgraden av exempelvis grönsaker i Västra Götalandsregionen är mycket låg. Producenterna är få, de flesta tillhör den äldre generationen och nästan alla pekar på bristande lönsamhet då konkurrensen från billig importerad mat är för hård.

– Vi ville ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att skapa en ekonomiskt lönsam matproduktion i och i närheten av städer. Vilka nätverk behöver skapas, vilken typ av nya arenor skulle kunna underlätta företagsetableringar inom området – det är den typen av frågor vi tittat på, berättar Johanna Andersson, en av projektledarna för Grön Produktion.

Projektet har genomförts i tre delar. Under projektets första del gjordes en kartläggning av vilka aktörer som har koppling till urban odling och jordbruk inom Göteborgsområdet – bland andra länsstyrelsen, Studiefrämjandet, Göteborgs Stad, Stadsjord, Pilotprojektkontoret och Changemaker. När dessa involverats i projektet har man tillsammans utvecklat två fokusprojekt: utbildning, samt nya affärsmodeller för stadsjordbruk – två områden som identifierats som viktiga för att skapa just förutsättningar för stadsnära matproduktion med ekonomisk bärighet. I dagsläget återstår bara den sista delen, som innebär att kommunicera och sprida lärdomar från projektet.

– Det har tidigare saknats specifika utbildningar för dem som vill odla stadsnära – bara för att man har kunskap om själva odlandet så är det inte säkert att man har verktygen för att få affären att gå runt. Syftet med det här projektet har bland annat varit att få igång sådana utbildningar, för att göra det möjligt för personer att leva deltid eller heltid på sitt odlingsintresse. En annan intressant del av det hela är hur vi ändrar själva affären – i stadsnära odling går det kanske inte att applicera storskalighetstänket från det traditionella jordbruket. Ett sätt kan till exempel vara att kapa mellanleden, så att maten kan gå direkt från producent till konsument.

Den affärsmodell man valt att inrikta sig på inom projektet kallas andelsjordbruk, och är detsamma som CSA, Community Supported Agriculture, ett begrepp i hela den engelskspråkiga världen. Några få grundprinciper förenar CSA-företag runt om i världen: förskottsbetalning, delad risk för både konsument och producent samt en direktkontakt mellan den som producerar och den som äter maten. Sverige är nästan en vit fläck på CSA-kartan, med bara cirka fem företag, varav de flesta är nystartade.

– Att stärka kopplingen inte bara mellan konsument och producent, utan även mellan stad och landsbygd, är något jag ser som en väldigt viktig del i CSA-tänket, och på en mer lokal nivå i vårt projekt, säger Johanna Andersson.

Tanken är helt enkelt att vi – konsumenterna – genom att bli mer medvetna om vilka resurser som krävs för matproduktion, ska bli mer ansvarstagande och miljömedvetna när vi köper och konsumerar matvaror. Även om vi bor i en stad långt från de lantbruk där de flesta av våra baslivsmedel tillverkas, så skulle stadsnära och småskalig odling kunna vara en väg mot en ökad medvetenhet av det slaget.

I början av april kommer resultaten från Grön Produktion att finnas tillgängliga i en rapport som publiceras här på Mistra Urban Futures hemsida. 

För mer information kontakta: Johanna Andersson, johanna.andersson@ivl.se, tel. 031- 725 62 12

Läs mer 

Grön produktion

Skriven av Ulrika Håård, IVL

We’re sorry but this text is only available in Swedish. If you want to know more about this specific article please contact project leader Johanna Andersson, johanna.andersson@ivl.se.