Hur blev 1000 planerade boenden för nyanlända i Göteborg 57?

I samband med den stora flyktingströmmen 2015 fanns ett akut behov av bostäder. Ett projekt startades som skulle bygga 1000 temporära bostäder runt om i Göteborg. Men det blev bara 57 bostäder. Ett forskningsprojekt lett av Kristina Grange, Chalmers, har fått finansiering för att ta reda på varför det blev så. 

Temporära bostäder för nyanlända: En studie av hur 1000 planerade boenden i Göteborg blev 57 heter forskningsprojektet som beviljats finansiering från J Gust Richerts stiftelse. Projektet ska kritiskt granska varför det blev så få bostäder. Det fanns ett stort motstånd till att bygga bostäderna, grannar protesterade, tomterna ansågs olämpliga, rättsläget var oklart och det var överklagande ända vägen till högsta domstolen, kostnaderna skenade och det var en stor politisk oenighet. 

Vad gick fel?

Syftet med forskningsprojektet är att granska projektet ur ett samhällsplaneringsperspektiv för att förstå varför det var en omöjlighet att bygga tillfälliga boenden i Göteborg, när liknande projekt kunde genomföras på andra platser i Sverige. I vilken grad var det ett politiskt misslyckande? I vilken grad var det en misslyckad planprocess? I vilken grad spelade protester från grannar in? Tanken är också att diskutera konsekvenser och lärdomar av det nedlagda projektet för kommuners framtida möjligheter att hitta bostäder till nyanlända. 

Hur kommuner arbetar med Bosättningslagen 

Forskningsprojektet leds av Kristina Grange, Chalmers och startar 2019 till 2020. Det ansluter till Mistra Urban Futures projektet Migrationens ojämna geografi. Tillsammans fångar projekten hur Göteborg hanterat Bosättningslagen och kravet på att ordna boende för anvisade nyanlända inom två månader, samt pekar på svårigheter och möjligheter som kan uppstå under processen.

Frågor? 
Kontakta Kristina Grange, kristina.grange@chalmers.se