I kulturens tjänst

Kulturvärden och kulturella mötesplatser, både kända och okända har arkitekt Vanja Larberg inventerat i Kortedala, Göteborgs första riktiga förort. Följ med till hennes ateljé för en intervju om pilotarbetet med att göra en Kulturkonsekvensanalys (KKA) för stadsdelen. 

Under 2017 gjorde Vanja Larberg intervjuer och analyser för Kulturförvaltningens räkning i den östra stadsdelen som en gång räknades som en mönsterstadsdel i folkhemsprojektet den goda staden. På en plats som ursprungligen var ett bergsområde låg från början enstaka torp och bondgårdar men på 50- och 60-talet byggdes den nya stadsdelen upp. Främst byggdes flerbostadshus i form av lamellhus och punkthus med lägenheter om 2 - 3 rum och kök. Vanja har arbetat som arkitekt med fokus på sociala frågor i stadsplaneringen under flera år. Bland annat har hon varit med i processen med att ta fram Sociala konsekvensanalyser SKA och Barnkonsekvensanalyser BKA, för att ge perspektiven större tyngd i planeringen. Tack vare sina erfarenheter blev hon tillfrågad om att undersöka Kortedala. Uppdraget ingår i den Kulturplaneringsstrategi som strategiska avdelningen på Kulturförvaltningen har fått i uppdrag från Kulturnämnden för att skapa plats för både konst och kultur när Göteborg växer och förändras. Kortedala som område valdes ut att bli en av piloterna. Anledningarna är flera, bland annat ligger stadsdelen rätt i planeringen, det vill säga befinner sig tidigt i programskedet. Här finns också potential att knyta samman områden i Östra Göteborg med olika identitet och sammansättning till det politiska målet "Jämlikt Göteborg". Sedan Kortedala uppfördes har det funnits en intention om att koppla samman kulturen med stadsutvecklingen. En gång planerades och byggdes här ateljélägenheter till konstnärer för att bidra till målet om ett jämlikt samhälle men idag är de vanliga lägenheter.

Hur ska KKA bli en del av stadens planering?

Med KKA introduceras ett vidgat kulturbegrepp i planeringen som inte tillämpats förut. Sedan länge finns upparbetade rutiner och personal med kunskap för hur kulturmiljövärden ska beaktas och bevaras i stadsutvecklingen. Det finns lagar och förordningar att hävda i arbetet. Mycket är också redan undersökt vad gäller arkeologiska lämningar och äldre bebyggelse i Göteborg, även om det självklart behöver kompletteras i takt med att staden förändras. Men motsvarande saknas när det gäller de andra värdena som tas upp i KKAn. De omfattar: 
•    Estetiska värden
•    Identitetsskapande värden och symboler
•    Skapande och medskapande kreativa verksamheter, näringar eller aktiviteter
•    Permanenta eller tillfälliga strukturer för mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter.
För att dessa aspekter ska få motsvarande tyngd i planeringsprocessen behöver förvaltningen rusta sig men också avgöra hur sakkunskap ska viktas och kombineras med medborgarnas erfarenheter. 

Intervjuer på gator och torg

I Kortedala fanns redan en kulturmiljörapport utförd, därför fokuserade Vanja främst på värdena: Skapande och medskapande kreativa verksamheter, näringar eller aktiviteter, Permanenta eller tillfälliga strukturer för mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter samt Identitetsskapande värden och symboler. När det gäller Estetiska värden har hon gjort en inventering av offentlig konst, men ett bredare grepp skulle behövas för att belysa värdet i sin helhet menar hon. För att inventera värdet Mötesplatser blev intervjuer med människor på gator och torg och med olika föreningar och verksamheter det viktigaste. Genom tips från stadsdelsförvaltningen fick Vanja koll på verksamheter att utgå ifrån, men även via några dagars observation på plats. De intervjuer som hon började med ledde sedan vidare till andra människor att intervjua, så hon använde sig av snöbollsmetoden. Hon säger att den här typen av samtal är nödvändiga för att identifiera vad människor själva i en stadsdel tycker är viktiga platser, som exempelvis de ställen som ungdomarna själva valt att vara på. Här finns också utvecklingsfrågor framåt: 
- Kan vi utveckla platser för unga i stadsdelen, till exempel med hjälp av arkitekturpedagoger? Och kan vi göra det samtidigt som den ändå byggs i stadsdelen så att fler upplever sig delaktiga i stadsdelens förändring? Frågar sig Vanja Larberg

När det gäller KKA- värdet Identitetsskapande värden och symboler, fanns redan en hel del material om Kortedala genom det etnologiska arbete som Kerstin Gunnemark genomförde på 1980-talet och som senare blev avhandlingen: Hembygd i storstad: om vardagslivets praktik och den lokala identitetens premisser, som kom 1998. 

Kvinnornas stadsdel

Vanja berättar att Gunnemark anställdes genom att fastighetsägare gick samman och bekostade hennes tjänst under tre år. Satsningens syfte var att se till att de boendes perspektiv kom med när bostäderna skulle byggas om. Genom bland annat skrivarcirklar kom det fram att Kortedala genomsyrades av en folkhemsk nybyggaridentitet som främst bars upp av kvinnorna i området, eftersom de var hemma om dagarna medan männen arbetade på annat håll. Ett resultat av materialinsamlingen blev Kortedala museum, ett lägenhetsmuseum i 1950-talstappning som visar vardagslivet i folkhemmet ur en familjs perspektiv. Vanja berättar att det inte är så många som nämner Kortedala museum i hennes undersökning, men hon tycker att det har en potential att växa i betydelse eftersom museet bär på en grundläggande berättelse om Kortedala som en stadsdel som var i framkant i folkhemsbygget, något som en yngre generation skulle behöva känna till idag. 

Kortedala har problem med att överbrygga mellan gamla och nya generationer, visade KKAn. Här som på många andra ställen finns fördomar mellan grupper som behöver åtgärdas förklarar Vanja. 
- Hur skapar vi mötesplatser som bryter de osynliga gränserna mellan människor? Det är en av de stora frågorna som hela Sverige brottas med. Det kan inte bara enskilda förvaltningar ansvara för. Vi måste jobba gemensamt i samhället för detta, säger hon

En viktig effekt med KKAn har varit att göra olika människor i stadsdelen synliga för varandra. Oavsett vad som senare kommer ske ur planeringssynpunkt. Här finns många eldsjälar som genom Vanjas arbete, fått kännedom om varandra. Det är ovärderligt för den framtida utvecklingen av området. 

Kulturell samhällsnytta

Kortedala bär på platser som vid första anblicken inte ser ut att ha större betydelse: som vävstugan Lilla Garnet vid Citytorget och videobutiken Videocity vid Kortedala torg. Vanja har fått fram att de är avgörande knutpunkter och därför viktiga för stadsdelens kulturliv. Men rapporten visar också att det finns brister och behov av fler öppna mötesplatser för att bli tillgängliga för de unga och kunna bidra med det som Vanja lyfter fram som viktiga kvaliteter ”både frigörelse och omsorg” behöver de åtgärdas redan idag. Som kulturell mötesplats är biblioteket outstanding i Kortedala idag. Kanske inte förvånande eftersom bibliotek som kulturinstitutioner haft avgörande betydelse för folkbildningen ända sedan 1800-talet. Kortedalas bibliotek bidrar med stor kulturnytta.

- Kultur har potential att skapa samhällsnytta ur ett kommunalt perspektiv, menar Vanja Larberg 
Inventeringen av kulturvärdena i Kortedala är ett steg i rätt riktning. Rapporten är inlämnad till Stadsbyggnadskontoret, spridd hos de intervjuade och även stadsdelsförvaltningens tjänstemän har fått den. Processen är igång och synergieffekter har redan börjat spira. När stadsdelen ska förändras kan de inventerade värdena vara en resurs i planeringsarbetet. Kanske kan de bidra till att Kortedala återigen blir en mönsterstadsdel – en stjärna i öster. 

Läs även Kulturens värde i staden, en berättelse om vad som hände sen. 

Projekt om Kultur

Urban Cultures: Fallet kommersen
Parter: Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs Universitet
Projektperiod: oktober 2012 - mars 2013

Kommersen 2.0
Parter: Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs Universitet
Projektperiod: december 2014 - februari 2014

Kultur och kulturarv
Parter: Göteborgs stadsmuseum, Kulturförvaltningen, Göteborgs Stad och Göteborgs Universitet
Projektperiod: september 2016 - 2017

The Culture hub, Culture and Cultural Heritage for sustainable Cities step 2
Parter: Göteborgs universitet och Göteborgs stad
Projektperiod:  2017-2019