Stadsrummets möjligheter att bidra till minskad segregation
Det finns stadsdelsområden runt om i Sverige där det bor många människor som lever med betydligt sämre socioekonomiska förutsättningar än genomsnittet i staden, och landet. Det har så klart främst att göra med aspekter som utbildning och tillgång till arbete. Men även hur våra städer är fysiskt utformade har betydelse för segregation, innanförskap och utanförskap. Göteborgs stad vill att kunskaper inom forskningen omsätts i konkreta metoder för stadsplanering.
Boverket har beviljat Göteborgs Stad forskningsmedel för att utveckla kunskap och metoder som kommuner runt om i landet kan använda för att bättre bemöta utmaningarna i de 15 de stadsdelsområden i Sverige där de socioekonomiska utmaningarna är som störst. I Göteborg finns 4 av landets 15 så kallade urbana utvecklingsområden.
Forskningsarbetet Dela[d] Stad tar tag i de sociala utmaningarna i Göteborg utifrån ett helhetsperspektiv på den rumsliga segregationen. Ann Legeby, Lars Marcus och Meta Berghauser Pont från Arkitekturskolan KTH berättade den 7 oktober på ett uppstartsmöte för projektet Dela[d] Stad om vilka lärdomar som projektmedarbetarna tar med sig in i arbetet.
Formen har betydelse
Formen på stadsrummet och hur vi lever i staden är två faktorer som påverkar varandra. Forskargruppen för Spatial Analys och Design vid Arkitekturskolan KTH utgår från att allt i vår byggda miljö både har en representativ/symbolisk och en performativ/funktionell form. Exempelvis ser många miljonprogramsområden fysiskt väldigt lika ut (symboliskt) men hur folk lever sina liv varierar mycket mellan områdena (funktionellt). För att möta utmaningarna i Göteborg behöver vi lära oss mer om de funktionella formerna, då de utgör stadens ”spatiala kapital”.
Se hela staden
För att lyckas möta utmaningar i de urbana utvecklingsområdena måste de relateras till sin omgivning. Ann Legeby pekar på att angränsande stadsdelar behöver arbeta tillsammans för att möta exempelvis segregation, innanförskap och utanförskap. De offentliga rummens betydelse för att skapa närhet eller avstånd mellan människor är ett exempel där mer kunskap och insatser behövs.
Se till den sekundära nyttan
Traditionellt har planeringen haft sin utgångspunkt i primära nyttor, det vill säga hur mark fördelas på olika funktioner så som bostäder, kontor och serviceinrättningar. Sedan slutet på 1990-talet har sociala faktorer fått allt mer utrymme i planeringsprocessen. Projektmedlemmarna i Dela[d] Stad anser att stadsrummen ska gestaltas på ett sätt så att de främjar uppkomsten av sekundära nyttor, såsom informella och kommunikativa nyttor och indirekt interaktion.
Rättvis fördelning av resurser
Att öka förståelsen för hur stadens strukturer och hur stadens form påverkar hur våra gemensamma resurser blir fördelade då detta har stor betydelse för vilka livschanser som skapas i olika stadsdelar. I och med det påverkar stadsbyggandet fördelningen av resurser vilket kan kopplas till rättviseaspekter. Medvetenheten behöver utvecklas om vilka konsekvenser stadsbyggandet får för stadens sociala hållbarhet.
Om projektet
Dela[d] Stad påbörjades i september och första steget är att samla in kunskap och statistik för att bygga en kartbaserad databas. Ett viktigt verktyg som kommer studeras närmare är Göteborgs Stads verktyg Sociala Konsekvens Analyser (SKA). De analysmetoder som idag används inom forskning kommer att utvärderas i syfte att anpassas till praktiken. Nästa steg är en workshop med dem som aktivt använder SKA-verktyget. Genom stadens praktiska medverkan i forskningsprojektet erbjuder det staden en utveckling av sociala stadsbyggnadsanalyser och förslag på vilka förändringar som bör göras för att dessa ska kunna tillämpas.
Projektet är kopplat till Regeringens initiativ om kunskapsutveckling om urbana utvecklingsområden. Boverket har fått ett särskilt forskningsuppdrag och har beviljat medel för forskning i Landskrona, Malmö och Göteborg. Arbetet i Göteborg bedrivs av Arkitekturskolan KTH har initierats av Göteborgs Stad. Mistra Urban Futures stödjer och administrerar forskningsarbetet.
Projektet Dela[d] Stad kommer att presentera sina resultat på Urban Lunch-time under våren 2014.