Tre nya rapporter från KAIROS
KAIROS är ett transdisciplinärt forskningsprojekt med fokus på hållbarhetens sociala dimension. Utgångspunkten för projektet är det sätt på vilket globalisering, migration och urbanisering präglar vår samtid och ställer nya krav på delaktighet och medskapande. KAIROS står för "Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer" och finansieras av Mistra Urban Futures, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Västra Götalandsregionens Rättighetskommitté.
Projektet som påbörjades 2013 går mot sitt slut och flera rapporter har nyligen publicerats och ytterligare några kommer inom kort.
Från elefanten i rummet till kanariefågeln i gruvan - om fattiga EU-migranter i det svenska folkhemmet
Författare: Leif Eriksson, univ lektor, Inst för Globala Studier, Göteborgs universitet
EU-migranter visar i stadsbilden vad som uppstår då socialt utsatta människor försöker hitta vägar att tillfredsställa sina grundläggande behov och synliggör därmed kanske de mest påtagliga konsekvenserna av den pågående samhällsomdaningen. Utmaningen vi står inför är att hantera denna på ett socialt hållbart och människovärdigt sätt. Krafter, bortom stadens kontroll, kommer i ökad utsträckning att prägla den urbana utvecklingen vare sig vi önskar det eller ej men deras effekter är påverkbara. Problemen är emellertid många gånger politiskt känsliga och samtidigt svåra att hantera, vilket gör att vi ofta undviker att tala om dem. Vi behöver omgående få till stånd en synvända där den situation de mest utsatta som vistas i staden befinner sig i uppmärksammas och prioriteras. Författaren Leif Eriksson, som har skrivit detta kunskapsunderlag inom ramen för projekt KAIROS, överskrider akademins traditionella roll att främst kritiskt granska rådande förhållanden och se komplexiteter i såväl problem som i lösningar utan föreslår såväl övergripande förhållnings- och arbetssätt som konkreta åtgärder.
Göteborg i världen - Stadens historia förklarar nuet och hållbarheten
Författare: Hans Abrahamsson, docent, Inst för Globala Studier, Göteborgs universitet
Kunskapsunderlaget beskriver hur varvskrisen på 1970-talet medförde en förnyelse av stadens industriproduktion. Bil- och läkemedelsindustrin tog över som motorer för utvecklingen. Kunskapsinnehållets och tjänsteproduktionens andel ökade. Samtidigt förstärktes beroendet av de stora företagens framgångar på världsmarknaden. De förbättrade livschanser som produktionsresultatet medförde fick också svårt att nå ut till alla. Inkomst- och hälsoklyftor ökade. Staden befinner sig nu i ett spänningsfält mellan att å ena sidan bli till en motor för ekonomisk och hållbar utveckling i regionen och å andra sidan förvandlas till en arena för väpnade sociala konflikter. Rörelseriktningen i spänningsfältet är politiskt påverkbar. För att möta de framtida utmaningar som den sociala hållbara utvecklingen ställer pekar författaren på några synvändor som måste till för att bryta stadens historiska spårbundenhet och den sårbarhet för världsmarknadens konjunktursvängningar som exportberoendet medfört.
Styrning av offentlig sektor i rättvisa och socialt hållbara städer -
En litteraturstudie
Författare: Birgitta Guevara, Länsstyrelsen i Västra Götaland
Ökningen av antalet komplexa utmaningar i kombination med utmaningen att definiera vad som krävs för att samhällen ska vara socialt hållbara och svårigheten att utkräva ansvar för samhällsutvecklingen har gjort att behovet av alternativa sätt att styra offentlig sektor ökat. Särskilt stort är behovet mot bakgrund av den nuvarande styrmodellen - New Public Management - och dess fokus på kostnadseffektivitet, målstyrning med fokus på det kvantitativt mätbara och synen på medborgarna som kunder. Syftet med litteraturstudien är att beskriva några av de alternativa styrningsformer som utvecklats för att passa nätverkssamhällen i snabb förändring samt att belysa några aspekter inom dessa styrningsformer som är särskilt intressanta. De alternativa styrningsformerna är teorin om samhällsnytta samt styrmodellerna Public Value Management, New Public Service och New Public Governance. Studiens övergripande slutsats är att arbetet för rättvisa och socialt hållbara samhällen fordrar en styrning av offentlig sektor som utgår från samhällsnytta som övergripande mål samt bygger på grundantagandet att de som lever i ett samhälle bör vara delaktiga i dess styrning. Det fordrar i sin tur ett bättre tillvaratagande av de kunskaper och det engagemang som finns bland anställda inom offentlig sektor samt ett mer medskapande ledarskap.
