Ny bok om gemensam kunskapsproduktion för hållbara städer
Medan städer förvaltas inom traditionella organisationsstrukturer och avdelningar spänner urbana utmaningar såsom klimatförändringar, resursbegränsningar, fattigdom, försämrad folkhälsa och segregation över dessa gränser. Den nuvarande uppdelningen av beslutsfattande, planering, administration och akademisk kunskapsproduktion är inte ändamålsenlig. De utmaningar städer står inför är både lokala och globala till sin karaktär och engagerar av sin natur flera olika parter, beslutsnivåer, discipliner och sektorer.
Den nya boken Co-producing knowledge for sustainable cities – Joining Forces for Change handlar om att gemensamt producera kunskap för att utveckla hållbara städer. Mer specifikt beskriver den hur beslutsfattare, tjänstemän, privata aktörer och det civila samhället tillsammans med forskare gemensamt kan producera kunskap som bidrar till en hållbar utveckling av våra städer.
Boken innehåller erfarenheter av gemensam kunskapsproduktion från Mistra Urban Futures plattformar i Göteborg, Kapstaden, Kisumu och Manchester. Även exempel från Melbourne och Sydostasien tas upp i boken, ett kapitel skrivet av styrelseledamoten Colin Fudge tillsammans med John Fien. Redaktör för boken är docent Merritt Polk, Göteborgs universitet och Mistra Urban Futures.
Merritt, vad är fördelarna med gemensam kunskapsproduktion?
"Framför allt är det nya och stärkta relationer mellan olika individer och organisationer och inte bara bland forskare som arbetar inom olika discipliner, utan också med och bland tjänstemän från offentliga organ, olika beslutsnivåer och sektorer. Alla exempel från de olika städerna pekar på att nya och starkare relationer mellan forskning och praktik har utvecklats. Det innebär till exempel att ansvaret för att formulera mer praktiskt värdefulla forskningsfrågor som bygger på både vetenskaplig kunskap och praktisk kunskap och erfarenhet i större utsträckning delas av alla parter. Detta har även lett till nya arbetssätt, exempelvis delat projektledarskap i Göteborg till inbäddade forskare i Kapstaden. Att sammanföra nya grupper av individer och främja tvärvetenskapliga och tvärorganisatoriska projekt har resulterat i nya insikter och kunskap i olika frågorna och stärkt den lokala forskningskapaciteten."
Vilka är några av utmaningarna, Merritt?
Det finns många utmaningar med samarbeten. Tidsbrist är en av de mest kritiska. Alla projektet från de olika städerna i boken hade problem med anpassa projektens behov till de traditionella tidsramarna för forskning och praktik. Mångfalden av individer och organisationer som deltar i kunskapsproduktionen innebär att det tar mer tid att initiera projekt, sätta samman projektgruppen, planera och utföra projektet och att implementera resultaten. Det har också funnits ett antal institutionella hinder och kommunikationsbarriärer. Exempel på detta är att forskning organiseras och styrs i stor grad av varje individuell forskare och utväderas enligt specifika kriterier inom varje disciplin. Offentliga organisationer är däremot politiskt styrda, med tydliga beslutsvägar, mandat och uppföljning. Gemensam kunskapsproduktion passar inte in någon av dessa strukturer eftersom den per definition är utformad att ske över olika organisatoriska och disciplinära strukturer. Mistra Urban Futures är därför en mötesplats för att kunna arbeta tillsammans. Att komma fram till resultat som både är relevanta för forskning och praktik kan också vara problematiskt. Det tar inte bara längre tid utan kräver också strategier som säkerställer djupgående engagemang och deltagande i projekten och en kommunikationsstrategi som tar hänsyn till de olika målgruppernas behov och förutsättningar.
Kapitelet från Kapstaden väcker frågor som varför och för vem gemensam kunskapsproduktion används som arbetssätt. Warren Smit, forskare på African Centre for Cities och involverad i det arbete som sker på Mistra Urban Futures plattform i Kapstaden.
Warren, vad är några av dina främsta reflektioner i boken?
African Centre for Cities har arbetat med gemensam kunskapsproduktion i Kapstaden sedan 2008. I vårt kapitel reflekterar vi kring några av våra viktigaste lärdommar vi har fått i vårt arbete efter att ha arbetat tillsammans med ett stort antal parter. Exempelvis har vi kommit fram till att det är viktigt att de som deltar är tydliga med vilka förändringar de vill åstadkomma och vilka antagande som ligger till grund för detta. Deltagarna måste också vara öppna med vem som är involverade och vem som inte är det, hur ”problemen” som möts definieras samt vilka forskningsansatser och metoder som används.
Boken Co-producing knowledge for sustainable cities – Joining Forces for Change är utgiven av Routledge, läs mer här
