Göteborg - en stad i förändring
De utmaningar som Västsverige, och Göteborg i synnerhet, står inför avser i första hand effekter av klimatförändringar, växande social segregation och en utveckling från en industriell till en tjänste- och kunskapsdriven ekonomi. Göteborg står också inför utmaningen i en storskalig tillväxt av bostäder och lokaler, framför allt i de centrala delarna av staden, och samtidigt stärka Göteborg som en stad kännetecknad av hållbarhet och tillgänglighet för alla.
Göteborg är Sveriges andra stad med 543.000 invånare inom stadens gränser, och nästan en miljon inom storstadsregionen som består av 13 kommuner. Första stadsplanen drogs upp 1620, när staden byggdes med holländska experter som rådgivare. Det internationella inflytandet har alltid varit stort eftersom staden byggts som handels- och hamnstad. Detta speglades redan från början i stadens styrelse som vid den tiden bestod av fyra svenskar, tre tyskar, tre holländare och två skottar.
Under senare år har debatten om förnyelse av staden till stor del handlat om det delvis statligt finansierade ’Västsvenska paketet’. Trängselskatten infördes 2013 och bidrar till finansieringen av paketet. Ett stort intresse ägnas också åt utvecklingen av de gamla hamn- och varvsområdena i centrala Göteborg, kallade Älvstaden. I oktober 2012 antogs en vision för Älvstaden som omfattar en yta på närmare fem kvadratkilometer.
En öppen plats för kunskaper
Sedan starten 2010 har Göteborgsplattformen utvecklats till en etablerad och aktiv arena för hållbar stadsutveckling. Göteborgsplattformen erbjuder en arena där lokala parter kan mötas utanför de etablerade strukturerna, där de kritiskt kan granska processer och förändringar i regionen, ofta i samarbete med andra svenska städer. Genom att Göteborgsplattformen är en del i ett internationellt nätverk av plattformar sker också utbyte av kunskap och erfarenheter genom detta.
Dess organisatoriska bas i ett konsortium med sju olika parter och dess sätt att arbeta utgör centrumets profil – kollaborativ och transdisciplinär kunskapsproduktion. Det har visat sig vara ett effektivt sätt att ta fram relevant kunskap som kan implementeras lokalt. Vi kallar det ’co-creation’, att tillsammans identifiera utmaningar, formulera frågorna, ta fram kunskapen, både akademisk och erfarenhetsbaserad, och realisera resultaten.
Processen för att utveckla projekt är beroende av finansieringen. Kärnprojekten är delvis finansierade med egna resurser – finansiella och in-kind – medan andra projekt kan vara finansierade av plattformens partners, om de uppfyller centrumets kriterier. Vi har också såddfinansiering för förstudier och medel för att kunna ta fram ansökningar om extern finansiering, till exempel från forskningsråd och nationella organ. Sådana ansökningar kan resultera i gemensamma projekt, i den mån de är framgångsrika.
Initiativ till projekt kan komma från partners eller andra intressenter. Utlysningar från forskningsfinansiärer, EU med flera är ofta underlag för såddfinansiering. Samverkansprojekt kan också startas inom enskilda institutioner vid universiteten. Alla intressenter är välkomna att presentera idéer och initiativ. Det viktigaste kriteriet för finansiering – utöver att förslaget faller inom ramen för centrumets verksamhet och målsättningar – är att varje förslag måste stödjas av minst två partners.
Projektutveckling - från idé till projekt
Projekt och projektutveckling är kärnan i Göteborgsplattformens verksamhet där den nuvarande projektportföljen består av ett dussintal projekt. Många av projekten omfattar internationellt samarbete eller aspekter av internationell jämförelse med Mistra Urban Futures övriga plattformar i Sverige och världen. Göteborgsplattformen stöder också ett antal doktorandprojekt för att interagera med en kommande generation av forskare.
Alla projekt inom Mistra Urban Futures handlar om hållbar stadsutveckling och har som målsättning att förverkliga rättvisa, gröna och tillgängliga städer. De fyra grundprinciperna för projekten är att de ska vara transdisciplinära, bygga på medskapande, ha bred finansiering och innebära internationell samverkan eller förankring. Det övergripande rättviseperspektivet innebär också att man på ett systematiskt sätt ska ta sig an frågor kring genus och intersektionalitet.
Forskarskolan Urban Futures
Som svar på dagens och framtidens urbana utmaningar har Mistra Urban Futures Göteborgsplattform startat en öppen forskarskola som bygger på transdisciplinaritet och medskapande. Forskarskolan har som mål att i nära samspel mellan forskare från olika ämnesområden och discipliner arbeta utifrån Mistra Urban Futures forskningsagenda; att förverkliga rättvisa, gröna och tillgängliga städer.
Forskarskolan strävar efter att skapa en forskningsmiljö som främjar samverkan därför är den öppen både för de som bedriver sina doktorandstudier men även för de som arbetar med frågorna inom exempelvis offentlig förvaltning eller näringsliv.
Nätverk
Knutna till Göteborgsplattformen finns ett antal nätverk för att främja och underlätta transdisciplinärt kunskapsutbyte och erbjuda aktörer från akademi, offentlig förvaltning och politik, näringsliv och civilsamhälle mötas. Under 2017 - 2019 har flera nya nätverk också etablerats. Nätverken samlas kring olika teman och komplexa problem kopplade till hållbar stadsutveckling. Nätverken fungerar även som en grogrund för nya idéer som kan fångas upp inom plattformen och gå vidare till att bli nya projekt.
Det största och äldsta nätverket är Urban Futures Research Network – ett digitalt nätverk som samlar cirka 200 forskare med intresse för hållbar stadsutveckling. Ambitionen är att fortsätta utveckla nätverkskonceptet som en metod under 2019 för att uppnå Mistra Urban Futures vision och uppdrag.
Foto i sidhuvud av Achim (CC BY 2.0)
