Handbok visar hur växt- och djurliv skapar hållbara städer

Vackert fågelkvitter och svalkande träd kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Ett projekt inom ramen för Mistra Urban Futures har utvecklat en metod och handbok som ska få ekosystemtjänster att värderas högre i staden. 

Förtätningen av städerna i Sverige har under de senaste decennierna fått som konsekvens att grönskan minskat. Därför var det viktiga och mycket aktuella frågor som diskuterades i projektet Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska. Med ekosystemtjänster menas helt enkelt funktioner hos ekosystem som gynnar människor och förbättrar vårt välmående och våra livsvillkor. Ett exempel på en ekosystemtjänst är pollinering. I projektet studerades ekosystemtjänster som bland annat bidrog till klimatreglering och förbättrad luftkvalitet.

– Syftet med projektet var att studera kopplingen mellan urban grönska och ekosystemtjänster. Vi utvecklade en metod som möjliggör identifiering och en samlad bedömning av den urbana grönskans ekosystemtjänster i syfte att främja en hållbar stadsutveckling, säger projektledaren Sofia Thorsson, som till vardags arbetar som professor på Institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet.

Arbetsmetoden bestod av mätningar och inventeringar i sju områden i Göteborg, där man bedömde och värderade ekosystemtjänster från grönska i staden. Resultaten från projektet bekräftar att grönområden levererar en mängd viktiga ekosystemtjänster till stadens invånare och besökare. 

Resultaten visade till exempel att halten av luftföroreningar från trafikerade vägar sjunker snabbt ju längre in i ett grönområde man kommer. Den effekten är större under sommarhalvåret då grönskan är fullt utvecklad. Mätningar visar också att växtligheten har en bullerdämpande verkan och att träden sänker lufttemperaturen såväl dagtid som nattetid. Träd på solbelysta platser är speciellt viktiga för avkylningen. Minskar man den urbana vegetationen försämras således luftkvaliteten, ljudmiljön och det lokala klimatet.
– Baserat på vår egen och internationell forskning anser vi att städernas grönska måste värderas högre än den gör idag. Nya bostäder och kommunikationer måste förenas med bevarande av viktiga ekosystemtjänster och vi måste bli bättre på att integrera grönskan mer effektivt i stadsplaneringen, säger Sofia Thorsson.

Även mer känslomässiga värden uppmärksammades i projektet. Till exempel används grönområden i stor utsträckning av närboende för rekreation och de värderas högt, speciellt om de har en hög grad av naturlighet, det vill säga orörda områden.
– Välbefinnandet hos närboende som besöker områdena är högst hos kvinnor och äldre. Dessutom är naturljud som till exempel fågelsång viktiga, inte minst i områden med en hög upplevd naturlighet. Dessa områden hade också större biologisk mångfald, exempelvis i form av träd och sångfåglar, än områden med låg upplevd naturlighet, säger Sofia Thorsson.

Som en fortsättning på projektet togs en handbok fram. Syftet med handboken är att pedagogiskt berätta för tjänstepersoner hur de kan bedöma och värdera nyttan med grönska i städer. Under arbetet med att ta fram handboken testades arbetssättet på nya områden i samarbete med bland annat Göteborgs stad.
– Vi är särskilt nöjda med att metoden visar hur olika komponenter inom ett grönområde bidrar till olika ekosystemtjänster och att den är utvecklad för att vara enkel att använda, systematisk och transparent i alla steg. Vi är också nöjda med att den innefattar kulturella ekosystemtjänster som rekreation och estetiskt värde, säger projektledaren Jenny Klingberg, som är miljöforskningsinformatör på Botaniska trädgården i Göteborg.

Intresset kring handboken och metoden har varit stort. Handboken har presenterats i många olika sammanhang, exempelvis på Naturvårdsverkets nätverksträff för tjänstemän, planerare och andra som jobbar med ekosystemtjänster, och i diskussioner med Boverket, Trafikverket, Göteborgsregionen och Park- och naturförvaltningen, Göteborgs stad. Enhetschefen Ingela Gustafsson på Park- och naturförvaltningen, Göteborg stad berättar att de känner till metoden väl.
– Handboken kan bli ett bra komplement till framför allt arbetet med kompensationsåtgärder i stadens planarbete, säger hon.

Handboken är relevant i arbetet för flera av Sveriges miljömål och vikten av ekosystemtjänster nämns även i regeringens strategi Strategi för Levande Städer - politik för en hållbar stadsutveckling. Ett av dessa miljömål är att kommunerna senast år 2020 ska ha tillgång till en utvecklad metod för att ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter. Boverket hänvisar till handboken i sitt dokument Ekosystemtjänster i den byggda miljön - vägledning & metod.
– Jag tror inte att det är möjligt att hitta en metod som fungerar i alla sammanhang där ekosystemtjänster i urban miljö ska värderas och bedömas, men den här metoden och handboken är en pusselbit i arbetet med att synliggöra grönskans värde i stadsmiljöer, säger Jenny Klingberg.

En konkret effekt av projektet är att forskningen finns beskriven i Göteborgs Stads Grönplan, som innehåller miljömål för år 2035. Sofia Thorsson ser även andra effekter av forskningsprojektet.
– Det finns ett stort behov av metoder för värdering av ekosystemtjänster av urban grönska. Ramverket som vi har tagit fram är tänkt att användas som stöd i planeringsprocessen för att bedöma inverkan av förändringar i stadsbilden, till exempel förtätning eller för att följa förändringar över tid. Vår metod är tänkt att möta detta behov, säger projektledaren.

Projektfakta

Projektnamn: Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Projektperiod: 2013-2016
Parter: Göteborgs Universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Svenska Lantbruksuniversitetet, Göteborgs Stad, Trafikverket och Högskolan i Gävle.
Finansiärer: Mistra Urban Futures, Trafikverket och Formas.